< Psaltaren 127 >

1 En vallfartssång; av Salomo. Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå. Om HERREN icke bevarar staden, så vakar väktaren fåfängt.
Un chant d'ascension. Par Solomon. A moins que Yahvé ne construise la maison, ceux qui la construisent travaillent en vain. A moins que Yahvé ne veille sur la ville, le gardien la surveille en vain.
2 Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.
C'est en vain que tu te lèves tôt, pour se coucher tard, en mangeant le pain du labeur, car il donne le sommeil à ses proches.
3 Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.
Voici, les enfants sont un héritage de Yahvé. Le fruit de ses entrailles est sa récompense.
4 Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.
Comme des flèches dans la main d'un homme puissant, Il en va de même pour les enfants de la jeunesse.
5 Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.
Heureux l'homme qui en a plein son carquois. Ils ne seront pas déçus lorsqu'ils parleront avec leurs ennemis à la porte.

< Psaltaren 127 >