< Psaltaren 127 >
1 En vallfartssång; av Salomo. Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå. Om HERREN icke bevarar staden, så vakar väktaren fåfängt.
A Song of Ascents. By Solomon. Unless the LORD builds the house, they who build it labour in vain. Unless the LORD watches over the city, the watchman guards it in vain.
2 Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.
It is vain for you to rise up early, to stay up late, eating the bread of toil, for he gives sleep to his loved ones.
3 Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.
Behold, children are a heritage of the LORD. The fruit of the womb is his reward.
4 Likasom pilar i en hjältes hand, så äro söner som man får vid unga år.
As arrows in the hand of a mighty man, so are the children of youth.
5 Säll är den man som har sitt koger fyllt av sådana. De komma icke på skam, när de mot fiender föra sin talan i porten.
Happy is the man who has his quiver full of them. They won’t be disappointed when they speak with their enemies in the gate.