Psaltaren 126

1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.

Quando o Senhor trouxe do cativeiro os que voltaram a Sião estávamos com os que sonham.

2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.»

Então a nossa boca se encheu do riso e a nossa língua de cântico: então se dizia entre as nações: Grandes coisas fez o Senhor a estes.

3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.

Grandes coisas fez o Senhor por nós, pelas quais estamos alegres.

4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.

Traze-nos outra vez, ó Senhor, do cativeiro, como as correntes das águas no sul.

5 De som så med tårar skola skörda med jubel.

Os que semeiam em lágrimas segarão com alegria.

6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.

Aquele que leva a preciosa semente, andando e chorando, voltará sem dúvida com alegria, trazendo consigo os seus molhos.