Psaltaren 126

1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.

Waƙar haurawa. Sa’ad da Ubangiji ya dawo da kamammu zuwa Sihiyona, mun kasance kamar mutanen da suka yi mafarki.

2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.»

Bakunanmu sun cika da dariya, harsunanmu da waƙoƙin farin ciki. Sai ana faɗi a cikin al’ummai, “Ubangiji ya aikata manyan abubuwa dominsu.”

3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.

Ubangiji ya aikata manyan abubuwa dominmu, mun kuwa cika da farin ciki.

4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.

Ka maido da wadatarmu, ya Ubangiji kamar rafuffuka a Negeb.

5 De som så med tårar skola skörda med jubel.

Waɗanda suka yi shuka da hawaye za su yi girbi da waƙoƙin farin ciki.

6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.

Shi da ya fita yana kuka, riƙe da iri don shuki, zai dawo da waƙoƙin farin ciki, ɗauke da dammuna.