< Psaltaren 126 >
1 En vallfartssång. När HERREN åter upprättade Sion, då voro vi såsom drömmande.
Wer ma ji wero kadhi e hekalu. Kane Jehova Nyasaye odwogo joma otwe Sayun, to ne ochalonwa mana lek.
2 Då blev vår mun uppfylld med löje och vår tunga med jubel; då sade man bland hedningarna: »HERREN har gjort stora ting med dem.»
Ne wathungʼ gi nyiero kendo dhowa nopongʼ gi wende mor. Eka nowachore e dier ogendini niya, “Jehova Nyasaye osetimonegi gik madongo.”
3 Ja, HERREN hade gjort stora ting med oss; däröver voro vi glada.
Adier, Jehova Nyasaye osetimonwa gik madongo, omiyo wamor mokalo.
4 HERRE, upprätta oss igen, såsom du återför bäckarna i Sydlandet.
Duognwa gigewa, yaye Jehova Nyasaye, mondo wachal gi aore man Negev.
5 De som så med tårar skola skörda med jubel.
Joma komo kodhi kaywak biro keyo ka wero wende mor.
6 De gå åstad gråtande och bära sitt utsäde; de komma åter med jubel och bära sina kärvar.
Ngʼat madhi oko kaywak, kotingʼo kodhi mikomo, biro duogo ka wero wende mor, kotingʼo cham mosechiek.