Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

Os que confiam no Senhor serão como o monte de Sião, que não se abala, mas permanece para sempre.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Assim como estão os montes á roda de Jerusalem, assim o Senhor está em volta do seu povo desde agora e para sempre.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

Porque o sceptro da impiedade não permanecerá sobre a sorte dos justos, a não ser que o justo estenda as suas mãos para a iniquidade.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Faze bem, ó Senhor, aos bons e aos que são rectos de coração.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

Emquanto áquelles que se inquietam para os seus caminhos tortuosos, leval-os-ha o Senhor com os que obram a maldade: paz haverá sobre Israel.