Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

Ra Anumzamofonte'ma zamentintima nehaza vahe'mo'za zamagra Saioni Agonama mago zamo'ma azeri tore'ma osigeno, oti hankavematino mevava huno viaza hu'za oti hanavetine'za mani'za vugahaze.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Agonaramimo'ma Jerusalemi kuma'ma azeri kaginteaza huno, Ra Anumzamo'a vahe'a meninteti'ma agafa huteno vuvavama haniana manigagi zamanteno kegava huzmantegahie.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

Kefo avu'ava zama nehaza vahe'mo'za kva vahera efore hu'za Ra Anumzamofoma amage'ma nentaza vahe'mofo mopa kegava osugahaze. Hanki zamagrama e'ina'ma hanage'za, Anumzamofoma amage'ma nentaza vahe'mo'za, zamagranena zamage ante'za kefo avu'avaza hugahaze.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Zamagu'amo'ma fatgo hu'nege'za, knare zamavu zamava'ma nehaza vahe'mokizmia, Ra Anumzamoka zamazeri knare huo.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

Hianagi Ra Anumzamoka, kefo avu'ava zama nehaza vahera zamazeri netrenka, anazanke hunka havi avu'ava zama nehaza vahera zamazeri atro. Israeli vahe'mo'za zamarimpa frune manisaze.