< Psaltaren 125 >
1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.
みやこ詣のうた ヱホバに依頼むものはシオンの山のうごかさるることなくして永遠にあるがごとし
2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.
ヱルサレムを山のかこめるごとくヱホバも今よりとこしへにその民をかこみたまはん
3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.
惡の杖はただしきものの所領にとどまることなかるべし斯てただしきものはその手を不義にのぶることあらじ
4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.
ヱホバよねがはくは善人とこころ直きものとに福祉をほどこしたまへ
5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!
されどヱホバは轉へりておのが曲れる道にいるものを惡きわざをなすものとともに去しめたまはん 平安はイスラエルのうへにあれ