< Psaltaren 125 >
1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.
[A Song of Ascents.] Those who trust in Jehovah are as Mount Zion, which cannot be moved, but remains forever.
2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.
As the mountains surround Jerusalem, so Jehovah surrounds his people from this time forth and forevermore.
3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.
For the scepter of wickedness won't remain over the allotment of the righteous; so that the righteous won't use their hands to do evil.
4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.
Do good, Jehovah, to those who are good, to those who are upright in their hearts.
5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!
But as for those who turn aside to their crooked ways, Jehovah will lead them away with evildoers. Peace be on Israel.