< Psaltaren 125 >
1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.
They that trust in the Lord shall be as mount Sion: he shall not be moved for ever that dwelleth
2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.
In Jerusalem. Mountains are round about it: so the Lord is round about his people from henceforth now and for ever.
3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.
For the Lord will not leave the rod of sinners upon the lot of the just: that the just may not stretch forth their hands to iniquity.
4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.
Do good, O Lord, to those that are good, and to the upright of heart.
5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!
But such as turn aside into bonds, the Lord shall lead out with the workers of iniquity: peace upon Israel.