< Psaltaren 124 >
1 En vallfartssång; av David. Om HERREN icke hade varit med oss -- så säge Israel --
Da nije bio Gospod s nama, neka reèe Izrailj,
2 om HERREN icke hade varit med oss, när människorna reste sig upp emot oss,
Da nije bio Gospod s nama, kad ljudi ustaše na nas,
3 då hade de uppslukat oss levande, när deras vrede upptändes mot oss;
Žive bi nas proždrli, kad se raspali gnjev njihov na nas;
4 då hade vattnen fördränkt oss, strömmen gått över vår själ;
Potopila bi nas voda, rijeka bi pokrila dušu našu;
5 ja, då hade de gått över vår själ, de svallande vattnen.
Pokrila bi dušu našu silna voda.
6 Lovad vare HERREN för att han ej gav oss till rov åt deras tänder!
Blagosloven Gospod, koji nas ne dade zubima njihovijem da nas rastržu!
7 Vår själ kom undan såsom en fågel ur fågelfängarnas snara; snaran gick sönder, och vi kommo undan.
Duša se naša izbavi kao ptica iz zamke lovaèke; zamka se raskide, i mi se izbavismo.
8 Vår hjälp är i HERRENS namn, hans som har gjort himmel och jord.
Pomoæ je naša u imenu Gospodnjem, koji je stvorio nebo i zemlju.