Psaltaren 123

1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.

K tebi povzdigujem svoje oči, oh ti, ki prebivaš v nebesih.

2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.

Glej, kakor oči služabnikov gledajo k roki svojih gospodarjev in kakor oči dekle k roki svoje gospodarice, tako naše oči čakajo na Gospoda, našega Boga, dokler se nas ne usmili.

3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.

Usmili se nas, oh Gospod, usmili se nas, kajti silno smo nasičeni z zaničevanjem.

4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.

Naša duša je silno nasičena s preziranjem tistih, ki so ošabni in z zaničevanjem ponosnih.