< Psaltaren 123 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.
К Теби подижем очи своје, који живиш на небесима!
2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.
Као што су очи слугама упрте у руку господара њихових, као очи слушкињине у руку госпође њене, тако су очи наше у Господа Бога нашег, док се смилује на нас.
3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.
Смилуј се на нас, Господе, смилуј се на нас, јер смо се довољно наситили срамоте;
4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.
Довољно се наситила душа наша руга од поноситих, и срамоте од охолих.