< Psaltaren 123 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.
Canticum graduum. Ad te levavi oculos meos, qui habitas in caelis.
2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.
Ecce sicut oculi servorum, in manibus dominorum suorum, Sicut oculi ancillae in manibus dominae suae: ita oculi nostri ad Dominum Deum nostrum donec misereatur nostri.
3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.
Miserere nostri Domine, miserere nostri: quia multum repleti sumus despectione:
4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.
Quia multum repleta est anima nostra: opprobrium abundantibus, et despectio superbis.