< Psaltaren 123 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till dig, du som bor i himmelen.
Een bedevaartslied. Tot U hef ik mijn ogen omhoog, Tot U, die troont in de hemel!
2 Ja, såsom tjänares ögon skåda på deras herres hand, såsom en tjänarinnas ögon på hennes frus hand, så skåda våra ögon upp till HERREN, vår Gud, till dess han varder oss nådig.
Zie, als de ogen van slaven op de hand hunner meesters, En het oog der slavin op de hand van haar gebiedster: Zo zijn ònze ogen op Jahweh gericht, Onzen God, totdat Hij Zich onzer erbarmt.
3 Var oss nådig, HERRE, var oss nådig, ty vi äro rikligen mättade med förakt.
Ontferm U onzer, o Jahweh. Ach, erbarm U over ons! Want we zijn met hoon overkropt,
4 Rikligen mättad är vår själ med de säkras bespottelse, med de högmodigas förakt.
En onze ziel is er zat van: Door de spot van de snoevers, Door de smaad van de trotsen.