Psaltaren 122

1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»

人われにむかひて率ヱホバのいへにゆかんといへるとき我よろこべり

2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,

ヱルサレムよわれらの足はなんぢの門のうちにたてり

3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,

ヱルサレムよなんぢは稠くつらなりたる邑のごとく固くたてり

4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.

もろもろのやから即ちヤハの支派かしこに上りきたり イスラエルにむかひて證詞をなし またヱホバの名にかんしやをなす

5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.

彼處にさばきの寳座まうけらる これダビデの家のみくらなり

6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

ヱルサレムのために平安をいのれ ヱルサレムを愛するものは榮ゆべし

7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!

ねがはくはなんぢの石垣のうちに平安あり なんぢの諸殿のうちに福祉あらんことを

8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.

わが兄弟のためわが侶のために われ今なんぢのなかに平安あれといはん

9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.

われらの神ヱホバのいへのために我なんぢの福祉をもとめん