< Psaltaren 122 >
1 En vallfartssång; av David. Jag gladdes, när man sade till mig: »Vi skola gå till HERRENS hus.»
I was glad when they said to me, Let us go to the house of Jehovah.
2 Våra fötter fingo träda in i dina portar, Jerusalem,
Our feet are standing inside thy gates, O Jerusalem.
3 Jerusalem, du nyuppbyggda stad, där hus sluter sig väl till hus,
Jerusalem, that is built as a city that is compact together,
4 dit stammarna draga upp, HERRENS stammar, efter lagen för Israel, till att prisa HERRENS namn.
where the tribes go up, even the tribes of Jehovah, for an ordinance for Israel, to give thanks to the name of Jehovah.
5 Ty där äro ställda domarstolar, stolar för Davids hus.
For there thrones are set for judgment, the thrones of the house of David.
6 Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.
Pray for the peace of Jerusalem. They shall prosper who love thee.
7 Frid vare inom dina murar, välgång i dina palats!
Peace be within thy walls, and prosperity within thy palaces.
8 För mina bröders och vänners skull vill jag tillsäga dig frid.
For my brothers and companions' sakes I will now say, Peace be within thee.
9 För HERRENS, vår Guds, hus' skull vill jag söka din välfärd.
For the sake of the house of Jehovah our God I will seek thy good.