< Psaltaren 121 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?
Nyanyian ziarah. Aku melayangkan mataku ke gunung-gunung; dari manakah akan datang pertolonganku?
2 Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
Pertolonganku ialah dari TUHAN, yang menjadikan langit dan bumi.
3 Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!
Ia takkan membiarkan kakimu goyah, Penjagamu tidak akan terlelap.
4 Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.
Sesungguhnya tidak terlelap dan tidak tertidur Penjaga Israel.
5 HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.
Tuhanlah Penjagamu, Tuhanlah naunganmu di sebelah tangan kananmu.
6 Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.
Matahari tidak menyakiti engkau pada waktu siang, atau bulan pada waktu malam.
7 HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.
TUHAN akan menjaga engkau terhadap segala kecelakaan; Ia akan menjaga nyawamu.
8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.
TUHAN akan menjaga keluar masukmu, dari sekarang sampai selama-lamanya.