< Psaltaren 121 >
1 En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?
J’ai levé les yeux vers les montagnes, d’où me viendra le secours.
2 Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
Mon secours vient du Seigneur, qui a fait le ciel et la terre.
3 Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!
Qu’il ne permette pas que ton pied soit ébranlé, et qu’il ne s’assoupisse pas, celui qui te garde.
4 Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.
Vois, il ne s’assoupira, ni ne dormira, celui qui garde Israël.
5 HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.
C’est le Seigneur qui te garde, c’est le Seigneur qui est ta protection; il est sur ta main droite.
6 Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.
Pendant le jour, le soleil ne le brûlera pas, ni la lune pendant la nuit.
7 HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.
Le Seigneur te garde de tout mal; que le Seigneur garde ton âme.
8 HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.
Que le Seigneur garde ton entrée et ta sortie, dès ce moment et jusqu’à jamais.