< Psaltaren 12 >
1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.
For the music director. To the Sheminith. A psalm of David. Help, Lord, for all the good people have gone! Those who trust in you have disappeared from among the people on earth.
2 Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
Everyone lies to their neighbors. They flatter with nice talk, but they don't mean what they say.
3 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
Stop their flattery, Lord, and silence their boasts—
4 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
these people who say, “We will succeed through what we say; our mouths belong to us. We don't take orders from anyone!”
5 dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»
“Because of the violence the helpless have suffered, and because of the groans of the poor, I will rise up to defend them,” says the Lord. “I will give them the protection they have been longing for.”
6 »Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»
What the Lord says is trustworthy, as pure as silver refined seven times in a furnace.
7 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
You, Lord will keep the oppressed safe; you will protect us from these kinds of people forever;
8 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen. Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.
even though the wicked are all around us, and evil is being promoted everywhere.