< Psaltaren 12 >
1 För sångmästaren, till Seminít; en psalm av David.
Help, Jehovah, for the holy man ceases, for the faithful fail from among the sons of men.
2 Fräls, HERRE; ty de fromma äro borta, de trogna äro försvunna ifrån människors barn.
They speak falsehood everyone with his neighbor. With flattering lip, and with a double heart, they speak.
3 De tala lögn, den ene med den andre; med hala läppar tala de, och med dubbelt hjärta.
Jehovah will cut off all flattering lips, the tongue that speaks great things,
4 HERREN utrote alla hala läppar, den tunga som talar stora ord,
who have said, With our tongue will we prevail. Our lips are our own. Who is lord over us?
5 dem som säga: »Genom vår tunga äro vi starka, våra läppar stå oss bi; vem är herre över oss?»
Because of the oppression of the poor, because of the sighing of the needy, now I will arise, says Jehovah. I will set him in the safety he gasps for.
6 »Eftersom de arma lida övervåld och de fattiga klaga, vill jag nu stå upp», säger HERREN; »jag vill skaffa frälsning åt den som längtar därefter.»
The words of Jehovah are pure words, as silver tried in a furnace on the earth, purified seven times.
7 HERRENS tal är ett rent tal, likt silver som rinner ned mot jorden, luttrat i degeln, renat sju gånger.
Thou will keep them, O Jehovah. Thou will preserve them from this generation forever.
8 Du, HERRE, skall bevara dem, du skall beskydda dem för detta släkte evinnerligen. Ty runt omkring dem vandra de ogudaktiga, då nu uselheten är rådande bland människors barn.
The wicked walk on every side when vileness is exalted among the sons of men.