< Psaltaren 119 >

1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
Nhyira nka wɔn a wɔn akwan yɛ pɛ, na wɔnantew sɛnea Awurade mmara kyerɛ.
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
Nhyira nka wɔn a wɔkora nʼahyɛde, na wofi wɔn koma nyinaa mu hwehwɛ no.
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
Wɔnyɛ mfomso biara; na wɔnam nʼakwan so.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
Woayɛ nkyerɛkyerɛ pa ato hɔ a ɛsɛ sɛ wodi so pɛpɛɛpɛ.
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
Ao, sɛ anka mʼakwan besi pi, ayɛ osetie wɔ wo hyɛ nsɛm ho ɛ!
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
Sɛ midwen wo mmaransɛm no nyinaa ho a, ɛno de, anka mʼanim rengu ase.
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
Mede koma a mu tew bɛkamfo wo bere a meresua wo mmara a ɛteɛ no.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
Medi wo hyɛ nsɛm so; na nnyaw me korakora.
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
Aberante bɛyɛ dɛn na nʼakwan ho atew? Ɛsɛ sɛ odi wʼasɛm so.
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
Mede me koma nyinaa hwehwɛ wo; mma me mman mfi wo mmara nsɛm ho.
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Mede wʼasɛm asie me koma mu sɛnea merenyɛ bɔne ntia wo.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
Awurade, ayeyi nka wo; kyerɛkyerɛ me wo hyɛ nsɛm.
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
Mede mʼano ka mmara a efi wʼanom nyinaa.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
Mʼani gye sɛ midi wʼahyɛde so, sɛnea obi ani gye ahonya bebree ho no.
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
Midwinnwen wo nkyerɛkyerɛ ho na mehwehwɛ wʼakwan mu.
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
Mʼani gye wo hyɛ nsɛm ho; na merentoto wʼasɛm ase.
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
Yɛ wo somfo yiye; na matena ase adi wʼasɛm so.
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
Bue mʼani na minhu anwonwade a ɛwɔ wo mmara no mu.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
Meyɛ ɔnanani wɔ asase so; mfa wo mmaransɛm no nhintaw me.
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
Me kra tɔ beraw bere biara, wo mmara ho anigyina nti.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
Woka ahantanfo anim, wɔn a wɔadome wɔn, na wɔman fi wo mmaransɛm ho no.
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
Yi wɔn animka ne animtiaabu fi me mu, efisɛ midi wʼahyɛde so.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
Ɛwɔ mu sɛ sodifo hyia di me ho nseku, nanso wo somfo bedwinnwen wʼahyɛde ho.
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
Wʼahyɛde yɛ mʼanigyede na ɛyɛ me fotufo.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
Woabrɛ me ase ma meda mfutuma mu; kyɛe me nkwa so sɛnea wʼasɛm no te.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
Mesesee mʼakwan na wugyee me so; kyerɛkyerɛ me wʼahyɛde.
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Ma mente nea ɛwɔ wo nkyerɛkyerɛ mu ase; na mesusuw wʼanwonwade ho.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
Awerɛhow ama me kra atɔ beraw; hyɛ me den sɛnea wʼasɛm no kyerɛ.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
Yi me fi nnaadaa akwan so; na fa wo mmara so dom me.
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
Mafa nokware kwan no so; mede me koma abata wo mmara ho.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
Awurade, mikura wo nkyerɛkyerɛ mu dennen, mma mʼanim ngu ase.
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
Mitu mmirika wɔ wo mmaransɛm kwan no so, efisɛ woama mʼadwene mu adɔ.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
Kyerɛkyerɛ me, Awurade, na minni wo hyɛ nsɛm so, na medi so akosi awiei.
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
Ma me ntease, na medi wo mmara so, na mede me koma nyinaa bedi so.
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
Kyerɛ me wo mmaransɛm kwan no na hɔ na minya anigye.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
Dan me koma kɔ wʼahyɛde ho na ɛnyɛ pɛsɛmenkominya so mfaso ho.
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
Yi mʼani fi nneɛma hunu so; na kyɛe me nkwa so sɛnea wʼasɛm te.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
Di bɔ a woahyɛ wo somfo no so, na wasuro wo.
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
Yi animguase a ɛbɔ me hu no fi hɔ, efisɛ wo mmara yɛ papa.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
Mʼani agyina wo nkyerɛkyerɛ no! Kyɛe me nkwa so wɔ wo trenee mu.
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
Awurade, ma wo dɔ a ɛnsa da no mmra me so, wo nkwagye no, sɛnea wo bɔhyɛ no te.
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
Afei mebua nea oyi me ahi no, efisɛ mewɔ wʼasɛm mu ahotoso.
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
Nyi nokwasɛm no mfi mʼanom, efisɛ mʼanidaso wɔ wo mmara mu.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
Medi wo mmara so bere biara akosi daa apem.
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
Mede ahofadi bɛnantew, efisɛ mahwehwɛ wo nkyerɛkyerɛ.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
Mɛka wʼahyɛde ho asɛm wɔ ahemfo anim na wɔrengu mʼanim ase,
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
efisɛ mʼani gye wo mmaransɛm ho, na medɔ no.
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
Mede nidi ma wo mmaransɛm a medɔ no, na midwinnwen wo hyɛ nsɛm ho.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
Kae asɛm a woaka akyerɛ wo somfo, efisɛ woama me anidaso.
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
Mʼawerɛkyekye wɔ mʼamanehunu mu ne sɛ: Wo bɔhyɛ kyɛe me nkwa so.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
Ahantanfo bu me animtiaa bebree, nanso mennan mfi wo mmara ho.
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
Awurade mekae wo tete mmara no, na minya awerɛkyekye wɔ mu.
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
Abufuw hyɛ me ma, esiane amumɔyɛfo a wɔapo wo mmara nti.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
Wo hyɛ nsɛm yɛ me dwom tiban wɔ baabiara a mesoɛ.
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
Awurade, anadwo mekae wo din, na medi wo mmara so.
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
Eyi ne ade a meyɛ da biara, midi wo nkyerɛkyerɛ so.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
Awurade, wo ne me kyɛfa; mahyɛ bɔ sɛ medi wo nsɛm so.
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
Mede me koma nyinaa ahwehwɛ wo; hu me mmɔbɔ sɛnea wo bɔhyɛ no te.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
Madwene mʼakwan ho na madan mʼanammɔntu akyerɛ wʼahyɛde.
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
Mɛyɛ ntɛm, merentwentwɛn sɛ medi wo mmara nsɛm so.
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
Ɛwɔ mu, amumɔyɛfo de hama kyekyere me, nanso me werɛ remfi wo mmara.
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
Ɔdasu mu, mesɔre de wʼaseda ma wo, wo mmara a ɛteɛ nti.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
Meyɛ wɔn a wosuro wo nyinaa adamfo, wɔn a wodi wo nkyerɛkyerɛ so nyinaa.
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
Awurade, wʼadɔe ahyɛ asase so ma; kyerɛkyerɛ me wo hyɛ nsɛm.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
Wo ne wo somfo nni no yiye sɛnea wʼasɛm te, Awurade.
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
Kyerɛkyerɛ me nimdeɛ ne atemmu pa, efisɛ migye wo mmara nsɛm no di.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
Mefom ɔkwan ansa na mihuu amane, na mprempren de midi wʼasɛm so.
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
Wuye, na nea woyɛ nso ye; kyerɛkyerɛ me wo hyɛ nsɛm.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
Ahantanfo de atoro asra me ho de, nanso mede me koma nyinaa di wo nkyerɛkyerɛ so.
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
Wɔn koma yɛ den na wonni ɔtema, nanso mʼani gye wo mmara ho.
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
Eye sɛ mihuu amane sɛnea mesua wo hyɛ nsɛm.
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
Mmara a efi wʼanom no som bo ma me sen dwetɛ ne sikakɔkɔɔ mpem mpem.
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
Wo nsa na ɛbɔɔ me na ɛnwenee me; ma me ntease a mede besua wo mmara nsɛm.
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
Sɛ wɔn a wosuro wo no hu me a, ma wɔn ani nnye, efisɛ mede mʼanidaso ahyɛ wʼasɛm mu.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
Awurade, minim sɛnea wo mmara te, na nokwaredi mu na woatwe mʼaso.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
Ma wʼadɔe a ɛnsa da no nkyekye me werɛ sɛnea bɔ a woahyɛ wo somfo no te no.
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
Ma wʼayamhyehye mmra me so, na minnya nkwa, efisɛ mʼani ka wo mmara ho.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
Ma ahantanfo ani nwu sɛ wɔfom me kwa nti nanso mesusuw wo nkyerɛkyerɛ ho.
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
Ma wɔn a wosuro wo no mmra me nkyɛn, wɔn a wɔte wo mmara ase no.
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
Ma me koma nnya bembu wɔ wo hyɛ nsɛm ho, na mʼanim angu ase.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
Wo nkwagye ho anigyina ama me kra atɔ piti, nanso mede mʼanidaso ahyɛ wʼasɛm mu.
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
Mahwɛ wo bɔhyɛ anim ama mʼani abu; meka se, “Da bɛn na wobɛkyekye me werɛ?”
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
Ɛwɔ mu sɛ mete sɛ nsa kotoku a ɛsɛn wusiw ano de, nanso me werɛ mfi wo hyɛ nsɛm no.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
Wo somfo ntwɛn nkosi da bɛn? Da bɛn na wobɛtwe wɔn a wɔtaa me no aso?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
Ahantanfo atu amoa de asum me afiri, a ɛne wo mmara bɔ abira.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
Wo mmara nsɛm nyinaa mu wɔ ahotoso; boa me, efisɛ nnipa taa me kwa.
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
Ɛkaa kakraa bi a anka woyii me fii asase so, nanso minnyaee wo nkyerɛkyerɛ sodi.
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
Kyɛe me nkwa so sɛnea wʼadɔe te, na medi nkyerɛkyerɛ a efi wʼanom no so.
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
Awurade, wʼasɛm no wɔ hɔ daa; egyina hɔ pintinn wɔ ɔsorosoro.
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
Wo nokwaredi kɔ so wɔ awo ntoatoaso nyinaa mu; wode asase sii hɔ, na etim hɔ.
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
Wo mmara wɔ hɔ besi nnɛ, na nneɛma nyinaa som wo.
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
Sɛ mʼani anka wo mmara no ho a, anka mʼamanehunu akum me.
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
Me werɛ remfi wo nkyerɛkyerɛ no, efisɛ ɛno so na wonam akyɛe me nkwa so.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
Gye me nkwa, na meyɛ wo de; na mahwehwɛ wo nkyerɛkyerɛ no.
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
Amumɔyɛfo retwɛn sɛ wɔbɛsɛe me, nanso, misusuw wʼahyɛde ho.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
Mahu sɛ pɛyɛ nyinaa wɔ nea ɛkɔpem; nanso wo mmara nsɛm no nni ɔhye.
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
Ao, medɔ wo mmara no yiye! Midwinnwen ho da mu nyinaa.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
Wo mmara nsɛm ma mihu nyansa sen mʼatamfo, efisɛ ɛwɔ me nkyɛn daa.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
Mewɔ nhumu sen mʼakyerɛkyerɛfo nyinaa, efisɛ midwinnwen wʼahyɛde ho.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
Mewɔ ntease sen mpanyimfo, efisɛ midi wo nkyerɛkyerɛ so.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
Memfaa mʼanan nsii ɔkwan bɔne biara so sɛnea metumi ayɛ osetie ama wʼasɛm.
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
Memman mfii wo mmara ho, efisɛ wʼankasa na woakyerɛkyerɛ me.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
Wo nsɛm yɛ me dɛ, ɛyɛ dɛ sen ɛwo wɔ mʼanom.
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
Minya ntease fi wo nkyerɛkyerɛ mu; enti mikyi ɔkwan bɔne biara.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Wʼasɛm yɛ mʼanan ase kanea ne me kwan so hann.
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
Maka ntam ahyɛ mu kena se medi wo trenee mmara no so.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
Mahu amane bebree; kyɛe me nkwa so, Awurade, sɛnea wʼasɛm te.
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
Awurade, ma wʼani nsɔ mʼanom nkamfo a efi me pɛ mu, na kyerɛkyerɛ me wo mmara.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
Ɛwɔ mu sɛ daa metoto me nkwa ase de, nanso me werɛ remfi wo mmara.
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
Amumɔyɛfo asum me afiri, nanso memfom mfii wo nkyerɛkyerɛ ho.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
Wʼahyɛde yɛ mʼagyapade afebɔɔ; ɛma me koma ani gye.
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
Me koma ayɛ krado sɛ ɛbɛhwɛ wo hyɛ nsɛm so akosi awiei.
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
Mikyi nnipa a wɔn adwene yɛ wɔn ntanta, na medɔ wo mmara.
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
Wone me guankɔbea ne me kyɛm; mede mʼanidaso ahyɛ wʼasɛm mu.
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
Mumfi me so nkɔ, mo nnebɔneyɛfo, na minni me Nyankopɔn mmara nsɛm so!
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
Wowaw me sɛnea wo bɔhyɛ no te, na mɛtena nkwa mu; mma mʼanidaso nyɛ ɔkwa.
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
So me mu, na menya ogye; na bere biara mɛhwɛ wo hyɛ nsɛm no.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
Wopo wɔn a wɔfom wo hyɛ nsɛm nyinaa, na wɔn nnaadaa no yɛ ɔkwa.
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
Wotow amumɔyɛfo nyinaa gu sɛ afide; enti medɔ wʼahyɛde.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
Wo ho suro ma me ho popo; wo mmara abɔ me hu.
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
Mayɛ nea ɛteɛ na ɛyɛ pɛ. Nnyaa me mma wɔn a wɔhyɛ me so!
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
Hwɛ ma wo somfo nni yiye; mma ahantanfo nhyɛ me so.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
Mahwɛ wo nkwagye anim ama mʼani abu, ɛrehwehwɛ wo bɔhyɛ a ɛteɛ no.
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
Wo ne wo somfo nni no sɛnea wʼadɔe te, na kyerɛkyerɛ me wo hyɛ nsɛm.
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Meyɛ wo somfo; ma me nhumu na mate wʼahyɛde ase.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
Awurade, bere aso sɛ woyɛ biribi; wɔrebu wo mmara so.
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
Esiane sɛ medɔ wo mmara nsɛm sen sikakɔkɔɔ, anaa sikakɔkɔɔ ankasa,
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
na midwen sɛ wo nkyerɛkyerɛ nyinaa ye nti, mikyi ɔkwan bɔne biara.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
Wʼahyɛde yɛ nwonwa; enti midi so.
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
Wo nsɛm asete ma hann; na ɛma ntetekwaa nya ntease.
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
Mibue mʼanom na migu ahome, na mʼani gyina wo mmara nsɛm.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
Dan wʼani hwɛ me na hu me mmɔbɔ sɛnea woyɛ daa ma wɔn a wɔdɔ wo din no.
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
Tutu mʼanammɔn sɛnea wʼasɛm no te; mma bɔne biara nni me so.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
Gye me fi nnipa nhyɛso mu, na madi wo nkyerɛkyerɛ so.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
Ma wʼanim nhyerɛn wo somfo so na kyerɛkyerɛ me wo hyɛ nsɛm.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Nsuten nisu aguare me, efisɛ nnipa nni wo mmara so.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
Ɔtreneeni ne wo, Awurade, na wo mmara nso yɛ pɛ.
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
Ahyɛde a woayɛ no yɛ trenee; ɛyɛ nea wonya mu ahotoso pa ara.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
Abufuw ahyɛ me ma, efisɛ mʼatamfo bu wɔn ani gu wo nsɛm so.
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
Wɔasɔ wo bɔhyɛ ahorow no ahwɛ pa ara, na wo somfo dɔ wɔn.
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
Ɛwɔ mu sɛ menka hwee na memfra de, nanso me werɛ mfi wo nkyerɛkyerɛ.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Wo trenee wɔ hɔ daa, na wo mmara no yɛ nokware.
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
Ɔhaw ne awerɛhow aba me so, nanso wo mmara nsɛm ma me ahosɛpɛw.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
Wʼahyɛde yɛ nokware daa; ma me ntease na manya nkwa.
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
Awurade, mede me koma nyinaa mefrɛ wo, gye me so, na medi wo hyɛ nsɛm no so.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Misu mefrɛ wo, gye me nkwa na midi wʼahyɛde so.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
Mesɔre anɔpahema, na misu pɛ mmoa; mede me werɛ ahyɛ wo nsɛm mu.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
Mʼani gu so anadwo nyinaa, na misusuw wo bɔhyɛ ho.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
Tie me nne sɛnea wʼadɔe no te; Awurade, kyɛe me nkwa so sɛnea wo mmara te.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
Wɔn a wɔhyehyɛ atirimɔdensɛm no abɛn, nanso wɔne wo mmara ntam ware.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
Awurade, wo de, wobɛn me, na wo mmara nsɛm nyinaa yɛ nokware.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
Mmere bi a atwa mu no, misuaa wʼahyɛde a wode tim hɔ sɛ ɛntena hɔ daa no.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
Hwɛ mʼamanehunu na gye me nkwa efisɛ me werɛ mfii wo mmara no.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
Di mʼasɛm ma me na gye me; kyɛe me nkwa so sɛnea wo bɔhyɛ no te.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
Nkwagye ne atirimɔdenfo ntam kwan ware, efisɛ wɔnhwehwɛ wo hyɛ nsɛm no.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
Awurade, wʼayamhyehye yɛ kɛse; kyɛe me nkwa so sɛnea wo mmara no te.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
Atamfo a wɔteetee me dɔɔso, nanso memman mfii wo nhyehyɛe ho.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
Mehwɛ wɔn a wonni gyidi no a wɔn ho yɛ me nwini, efisɛ wonni wʼasɛm so.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
Hwɛ sɛnea mʼani gye wo nkyerɛkyerɛ ho; Awurade, kyɛe me nkwa so sɛnea wʼadɔe te.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
Wo nsɛm nyinaa yɛ nokware; na wo mmara a ɛteɛ no to rentwa da.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
Sodifo taataa me kwa, nanso ɛyɛ wʼasɛm nko ara na misuro.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
Mʼani gye wo bɔhyɛ ho te sɛ obi a wanya asade kɛse.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
Mikyi nkontompo na medɔ wo mmara.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
Mekamfo wo mpɛn ason da biara, wo mmara a ɛteɛ no nti.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
Wɔn a wɔdɔ wo mmara no wɔ asomdwoe mmoroso, na biribiara rentumi mma wonhintiw.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
Awurade, metwɛn wo nkwagye, na midi wo mmara nsɛm so.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
Midi wʼahyɛde so na medɔ no yiye.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
Midi wo nkyerɛkyerɛ ne wʼahyɛde so, na wunim mʼakwan nyinaa.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
Awurade, ma me sufrɛ nnu wʼanim; ma me ntease sɛnea wʼasɛm no te.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
Ma me nkotosrɛ nnu wʼanim; na gye me sɛnea wo bɔhyɛ no te.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
Ma nkamfo nhyɛ mʼanom ma; efisɛ wokyerɛkyerɛ me wo hyɛ nsɛm.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
Ma me tɛkrɛma nto wʼasɛm ho dwom, efisɛ wo mmara nsɛm nyinaa yɛ trenee.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
Ma wo nsa nyɛ krado mmɛboa me, efisɛ maso wo nkyerɛkyerɛ no mu.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
Awurade, mʼani agyina wo nkwagye, na wo mmara yɛ mʼanigyede.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
Ma mentena nkwa mu na matumi akamfo wo, na wo mmara nso awowaw me.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl. Se Själ i Ordförkl.
Mafom kwan sɛ oguan a wayera. Hwehwɛ wo somfo, efisɛ me werɛ mfii wo mmara nsɛm no ɛ.

< Psaltaren 119 >