< Psaltaren 119 >

1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
Wohl denen, die ohne Tadel leben, die im Gesetz des HERRN wandeln!
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
Wohl denen, die seine Zeugnisse halten, die ihn von ganzem Herzen suchen!
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
Denn welche auf seinen Wegen wandeln, die tun kein Übel.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
Du hast geboten, fleißig zu halten deine Befehle.
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
Oh daß mein Leben deine Rechte mit ganzem Ernst hielte!
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
Wenn ich schaue allein auf deine Gebote, so werde ich nicht zu Schanden.
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
Ich danke dir von Herzen, daß du mich lehrst die Rechte deiner Gerechtigkeit.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
Deine Rechte will ich halten; verlaß mich nimmermehr.
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
Wie wird ein Jüngling seinen Weg unsträflich gehen? Wenn er sich hält nach deinen Worten.
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
Ich suche dich von ganzem Herzen; laß mich nicht abirren von deinen Geboten.
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Ich behalte dein Wort in meinem Herzen, auf daß ich nicht wieder dich sündige.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
Gelobt seist du, HERR! Lehre mich deine Rechte!
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
Ich will mit meinen Lippen erzählen alle Rechte deines Mundes.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
Ich freue mich des Weges deiner Zeugnisse wie über allerlei Reichtum.
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
Ich rede von dem, was du befohlen hast, und schaue auf deine Wege.
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
Ich habe Lust zu deinen Rechten und vergesse deiner Worte nicht.
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
Tue wohl deinem Knecht, daß ich lebe und dein Wort halte.
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
Öffne mir die Augen, daß ich sehe die Wunder an deinem Gesetz.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
Ich bin ein Gast auf Erden; verbirg deine Gebote nicht vor mir.
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
Meine Seele ist zermalmt vor Verlangen nach deinen Rechten allezeit.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
Du schiltst die Stolzen; verflucht sind, die von deinen Geboten abirren.
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
Wende von mir Schmach und Verachtung; denn ich halte deine Zeugnisse.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
Es sitzen auch die Fürsten und reden wider mich; aber dein Knecht redet von deinen Rechten.
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
Ich habe Lust zu deinen Zeugnissen; die sind meine Ratsleute.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
Meine Seele liegt im Staube; erquicke mich nach deinem Wort.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
Ich erzähle meine Wege, und du erhörst mich; lehre mich deine Rechte.
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Unterweise mich den Weg deiner Befehle, so will ich reden von deinen Wundern.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
Ich gräme mich, daß mir das Herz verschmachtet; stärke mich nach deinem Wort.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
Wende von mir den falschen Weg und gönne mir dein Gesetz.
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
Ich habe den Weg der Wahrheit erwählt; deine Rechte habe ich vor mich gestellt.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
Ich hange an deinen Zeugnissen; HERR, laß mich nicht zu Schanden werden!
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
Wenn du mein Herz tröstest, so laufe ich den Weg deiner Gebote.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
Zeige mir, HERR, den Weg deiner Rechte, daß ich sie bewahre bis ans Ende.
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
Unterweise mich, daß ich bewahre dein Gesetz und halte es von ganzem Herzen.
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
Führe mich auf dem Steige deiner Gebote; denn ich habe Lust dazu.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
Neige mein Herz zu deinen Zeugnissen, und nicht zum Geiz.
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
Wende meine Augen ab, daß sie nicht sehen nach unnützer Lehre; sondern erquicke mich auf deinem Wege.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
Laß deinen Knecht dein Gebot fest für dein Wort halten, daß ich mich nicht fürchte.
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
Wende von mir die Schmach, die ich scheue; denn deine Rechte sind lieblich.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
Siehe, ich begehre deiner Befehle; erquicke mich mit deiner Gerechtigkeit.
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
HERR, laß mir deine Gnade widerfahren, deine Hilfe nach deinem Wort,
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
daß ich antworten möge meinem Lästerer; denn ich verlasse mich auf dein Wort.
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
Und nimm ja nicht von meinem Munde das Wort der Wahrheit; denn ich hoffe auf deine Rechte.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
Ich will dein Gesetz halten allewege, immer und ewiglich.
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
Und ich wandle fröhlich; denn ich suche deine Befehle.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
Ich rede von deinen Zeugnissen vor Königen und schäme mich nicht
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
und habe Lust an deinen Geboten, und sie sind mir lieb,
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
und hebe meine Hände auf zu deinen Geboten, die mir lieb sind, und rede von deinen Rechten.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
Gedenke deinem Knechte an dein Wort, auf welches du mich lässest hoffen.
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
Das ist mein Trost in meinem Elend; denn dein Wort erquickt mich.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
Die Stolzen haben ihren Spott an mir; dennoch weiche ich nicht von deinem Gesetz.
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
HERR, wenn ich gedenke, wie du von der Welt her gerichtet hast, so werde ich getröstet.
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
Ich bin entbrannt über die Gottlosen, die dein Gesetz verlassen.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
Deine Rechte sind mein Lied in dem Hause meiner Wallfahrt.
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
HERR, ich gedenke des Nachts an deinen Namen und halte dein Gesetz.
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
Das ist mein Schatz, daß ich deine Befehle halte.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
Ich habe gesagt: “HERR, das soll mein Erbe sein, daß ich deine Worte halte.”
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
Ich flehe vor deinem Angesicht von ganzem Herzen; sei mir gnädig nach deinem Wort.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
Ich betrachte meine Wege und kehre meine Füße zu deinen Zeugnissen.
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
Ich eile und säume mich nicht, zu halten deine Gebote.
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
Der Gottlosen Rotte beraubt mich; aber ich vergesse deines Gesetzes nicht.
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
Zur Mitternacht stehe ich auf, dir zu danken für die Rechte deiner Gerechtigkeit.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
Ich halte mich zu denen, die dich fürchten und deine Befehle halten.
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
HERR, die Erde ist voll deiner Güte; lehre mich deine Rechte.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
Du tust Gutes deinem Knechte, HERR, nach deinem Wort.
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
Lehre mich heilsame Sitten und Erkenntnis; den ich glaube deinen Geboten.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
Ehe ich gedemütigt ward, irrte ich; nun aber halte ich dein Wort.
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
Du bist gütig und freundlich; lehre mich deine Rechte.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
Die Stolzen erdichten Lügen über mich; ich aber halte von ganzem Herzen deine Befehle.
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
Ihr Herz ist dick wie Schmer; ich aber habe Lust an deinem Gesetz.
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
Es ist mir lieb, daß du mich gedemütigt hast, daß ich deine Rechte lerne.
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
Das Gesetz deines Mundes ist mir lieber denn viel tausend Stück Gold und Silber.
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
Deine Hand hat mich gemacht und bereitet; unterweise mich, daß ich deine Gebote lerne.
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
Die dich fürchten, sehen mich und freuen sich; denn ich hoffe auf dein Wort.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
HERR, ich weiß, daß deine Gerichte recht sind; du hast mich treulich gedemütigt.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
Deine Gnade müsse mein Trost sein, wie du deinem Knecht zugesagt hast.
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
Laß mir deine Barmherzigkeit widerfahren, daß ich lebe; denn ich habe Lust zu deinem Gesetz.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
Ach daß die Stolzen müßten zu Schanden werden, die mich mit Lügen niederdrücken! ich aber rede von deinen Befehlen.
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
Ach daß sich müßten zu mir halten, die dich fürchten und deine Zeugnisse kennen!
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
Mein Herz bleibe rechtschaffen in deinen Rechten, daß ich nicht zu Schanden werde.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
Meine Seele verlangt nach deinem Heil; ich hoffe auf dein Wort.
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
Meine Augen sehnen sich nach deinem Wort und sagen: Wann tröstest du mich?
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
Denn ich bin wie ein Schlauch im Rauch; deiner Rechte vergesse ich nicht.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
Wie lange soll dein Knecht warten? Wann willst du Gericht halten über meine Verfolger?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
Die Stolzen graben ihre Gruben, sie, die nicht sind nach deinem Gesetz.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
Deine Gebote sind eitel Wahrheit. Sie verfolgen mich mit Lügen; hilf mir.
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
Sie haben mich schier umgebracht auf Erden; ich aber lasse deine Befehle nicht.
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
Erquicke mich durch deine Gnade, daß ich halte die Zeugnisse deines Mundes.
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
HERR, dein Wort bleibt ewiglich, soweit der Himmel ist;
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
deine Wahrheit währet für und für. Du hast die Erde zugerichtet, und sie bleibt stehen.
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
Es bleibt täglich nach deinem Wort; denn es muß dir alles dienen.
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
Wo dein Gesetz nicht mein Trost gewesen wäre, so wäre ich vergangen in meinem Elend.
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
Ich will deine Befehle nimmermehr vergessen; denn du erqickest mich damit.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
Ich bin dein, hilf mir! denn ich suche deine Befehle.
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
Die Gottlosen lauern auf mich, daß sie mich umbringen; ich aber merke auf deine Zeugnisse.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
Ich habe alles Dinges ein Ende gesehen; aber dein Gebot währet.
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
Wie habe ich dein Gesetz so lieb! Täglich rede ich davon.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
Du machst mich mit deinem Gebot weiser, als meine Feinde sind; denn es ist ewiglich mein Schatz.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
Ich bin gelehrter denn alle meine Lehrer; denn deine Zeugnisse sind meine Rede.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
Ich bin klüger denn die Alten; denn ich halte deine Befehle.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
Ich wehre meinem Fuß alle bösen Wege, daß ich dein Wort halte.
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
Ich weiche nicht von deinen Rechten; denn du lehrest mich.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
Dein Wort ist meinem Munde süßer denn Honig.
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
Dein Wort macht mich klug; darum hasse ich alle falschen Wege.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Dein Wort ist meine Fußes Leuchte und ein Licht auf meinem Wege.
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
Ich schwöre und will's halten, daß ich die Rechte deiner Gerechtigkeit halten will.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
Ich bin sehr gedemütigt; HERR, erquicke mich nach deinem Wort!
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
Laß dir gefallen, HERR das willige Opfer meines Mundes und lehre mich deine Rechte.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
Ich trage meine Seele immer in meinen Händen, und ich vergesse deines Gesetzes nicht.
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
Die Gottlosen legen mir Stricke; ich aber irre nicht von deinen Befehlen.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
Deine Zeugnisse sind mein ewiges Erbe; denn sie sind meines Herzens Wonne.
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
Ich neige mein Herz, zu tun nach deinen Rechten immer und ewiglich.
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
Ich hasse die Flattergeister und liebe dein Gesetz.
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
Du bist mein Schirm und Schild; ich hoffe auf dein Wort.
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
Weichet von mir, ihr Boshaften! Ich will halten die Gebote meines Gottes.
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
Erhalte mich durch dein Wort, daß ich lebe; und laß mich nicht zu Schanden werden über meiner Hoffnung.
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
Stärke mich, daß ich genese, so will ich stets meine Lust haben an deinen Rechten.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
Du zertrittst alle, die von deinen Rechten abirren; denn ihre Trügerei ist eitel Lüge.
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
Du wirfst alle Gottlosen auf Erden weg wie Schlacken; darum liebe ich deine Zeugnisse.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
Ich fürchte mich vor dir, daß mir die Haut schaudert, und entsetze mich vor deinen Gerichten.
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
Ich halte über Recht und Gerechtigkeit; übergib mich nicht denen, die mir wollen Gewalt tun.
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
Vertritt du deinen Knecht und tröste ihn; mögen mir die Stolzen nicht Gewalt tun.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
Meine Augen sehnen sich nach deinem Heil und nach dem Wort deiner Gerechtigkeit.
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
Handle mit deinem Knecht nach deiner Gnade und lehre mich deine Rechte.
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Ich bin dein Knecht; unterweise mich, daß ich erkenne deine Zeugnisse.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
Es ist Zeit, daß der HERR dazutue; sie haben dein Gesetz zerrissen.
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
Darum liebe ich dein Gebot über Gold und über feines Gold.
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
Darum halte ich stracks alle deine Befehle; ich hasse allen falschen Weg.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
Deine Zeugnisse sind wunderbar; darum hält sie meine Seele.
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
Wenn dein Wort offenbar wird, so erfreut es und macht klug die Einfältigen.
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
Ich sperre meinen Mund auf und lechze nach deinen Geboten; denn mich verlangt darnach.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
Wende dich zu mir und sei mir gnädig, wie du pflegst zu tun denen, die deinen Namen lieben.
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
Laß meinen Gang gewiß sein in deinem Wort und laß kein Unrecht über mich herrschen.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
Erlöse mich von der Menschen Frevel, so will ich halten deine Befehle.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
Laß dein Antlitz leuchten über deinen Knecht und lehre mich deine Rechte.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Meine Augen fließen mit Wasser, daß man dein Gesetz nicht hält.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
HERR, du bist gerecht, und dein Wort ist recht.
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
Du hast die Zeugnisse deiner Gerechtigkeit und die Wahrheit hart geboten.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
Ich habe mich schier zu Tode geeifert, daß meine Gegner deiner Worte vergessen.
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
Dein Wort ist wohl geläutert, und dein Knecht hat es lieb.
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
Ich bin gering und verachtet; ich vergesse aber nicht deiner Befehle.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Deine Gerechtigkeit ist eine ewige Gerechtigkeit, und dein Gesetz ist Wahrheit.
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
Angst und Not haben mich getroffen; ich habe aber Lust an deinen Geboten.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
Die Gerechtigkeit deiner Zeugnisse ist ewig; unterweise mich, so lebe ich.
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
Ich rufe von ganzem Herzen; erhöre mich, HERR, daß ich dein Rechte halte.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ich rufe zu dir; hilf mir, daß ich deine Zeugnisse halte.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
Ich komme in der Frühe und schreie; auf dein Wort hoffe ich.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
Ich wache auf, wenn's noch Nacht ist, zu sinnen über dein Wort.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
Höre meine Stimme nach deiner Gnade; HERR, erquicke mich nach deinen Rechten.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
Meine boshaften Verfolger nahen herzu und sind ferne von deinem Gesetz.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
HERR, du bist nahe, und deine Gebote sind eitel Wahrheit.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
Längst weiß ich, daß du deine Zeugnisse für ewig gegründet hast.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
Siehe mein Elend und errette mich; hilf mir aus, denn ich vergesse deines Gesetzes nicht.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
Führe meine Sache und erlöse mich; erquicke mich durch dein Wort.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
Das Heil ist ferne von den Gottlosen; denn sie achten deine Rechte nicht.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
HERR, deine Barmherzigkeit ist groß; erquicke mich nach deinen Rechten.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
Meiner Verfolger und Widersacher sind viele; ich weiche aber nicht von deinen Zeugnissen.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
Ich sehe die Verächter, und es tut mir wehe, daß sie dein Wort nicht halten.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
Siehe, ich liebe deine Befehle; HERR, erquicke mich nach deiner Gnade.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
Dein Wort ist nichts denn Wahrheit; alle Rechte deiner Gerechtigkeit währen ewiglich.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
Die Fürsten verfolgen mich ohne Ursache, und mein Herz fürchtet sich vor deinen Worten.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
Ich freue mich über dein Wort wie einer, der eine große Beute kriegt.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
Lügen bin ich gram und habe Greuel daran; aber dein Gesetz habe ich lieb.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
Ich lobe dich des Tages siebenmal um der Rechte willen deiner Gerechtigkeit.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
Großen Frieden haben, die dein Gesetz lieben; sie werden nicht straucheln.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
HERR, ich warte auf dein Heil und tue nach deinen Geboten.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
Meine Seele hält deine Zeugnisse und liebt sie sehr.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
Ich halte deine Befehle und deine Zeugnisse; denn alle meine Wege sind vor dir.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
HERR, laß meine Klage vor dich kommen; unterweise mich nach deinem Wort.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
Laß mein Flehen vor dich kommen; errette mich nach deinem Wort.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
Meine Lippen sollen loben, wenn du mich deine Rechte lehrest.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
Meine Zunge soll ihr Gespräch haben von deinem Wort; denn alle deine Gebote sind recht.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
Laß mir deine Hand beistehen; denn ich habe erwählt deine Befehle.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
HERR, mich verlangt nach deinem Heil, und ich habe Lust an deinem Gesetz.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
Laß meine Seele leben, daß sie dich lobe, und deine Rechte mir helfen.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl. Se Själ i Ordförkl.
Ich bin ein verirrtes und verlorenes Schaf. Suche deinen Knecht; denn ich vergesse deiner Gebote nicht.

< Psaltaren 119 >