Psaltaren 119
1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
Aleph. Welgelukzalig zijn de oprechten van wandel, die in de wet des HEEREN gaan.
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
Welgelukzalig zijn zij, die Zijn getuigenissen onderhouden, die Hem van ganser harte zoeken;
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
Ook geen onrecht werken, maar wandelen in Zijn wegen.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
HEERE! Gij hebt geboden, dat men Uw bevelen zeer bewaren zal.
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
Och, dat mijn wegen gericht werden, om Uw inzettingen te bewaren!
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
Dan zou ik niet beschaamd worden, wanneer ik merken zou op al Uw geboden.
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
Ik zal U loven in oprechtheid des harten, als ik de rechten Uwer gerechtigheid geleerd zal hebben.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
Ik zal Uw inzettingen bewaren; verlaat mij niet al te zeer.
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
Beth. Waarmede zal de jongeling zijn pad zuiver houden? Als hij dat houdt naar Uw woord.
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
Ik zoek U met mijn gehele hart, laat mij van Uw geboden niet afdwalen.
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Ik heb Uw rede in mijn hart verborgen, opdat ik tegen U niet zondigen zou.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
HEERE! Gij zijt gezegend; leer mij Uw inzettingen.
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
Ik heb met mijn lippen verteld al de rechten Uws monds.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
Ik ben vrolijker in den weg Uwer getuigenissen, dan over allen rijkdom.
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
Ik zal Uw bevelen overdenken, en op Uw paden letten.
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
Ik zal mijzelven vermaken in Uw inzettingen; Uw woord zal ik niet vergeten.
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
Gimel. Doe wel bij Uw knecht, dat ik leve en Uw woord beware.
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
Ontdek mijn ogen, dat ik aanschouwe de wonderen van Uw wet.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
Ik ben een vreemdeling op de aarde, verberg Uw geboden voor mij niet.
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
Mijn ziel is verbroken vanwege het verlangen naar Uw oordelen te aller tijd.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
Gij scheldt de vervloekte hovaardigen, die van Uw geboden afdwalen.
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
Wentel van mij versmaadheid en verachting, want ik heb Uw getuigenissen onderhouden.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
Als zelfs de vorsten zittende tegen mij gesproken hebben, heeft Uw knecht Uw inzettingen betracht.
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
Ook zijn Uw getuigenissen mijn vermakingen, en mijn raadslieden.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
Daleth. Mijn ziel kleeft aan het stof; maak mij levend naar Uw woord.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
Ik heb U mijn wegen verteld, en Gij hebt mij verhoord; leer mij Uw inzettingen.
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Geef mij den weg Uwer bevelen te verstaan, opdat ik Uw wonderen betrachte.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
Mijn ziel druipt weg van treurigheid; richt mij op naar Uw woord.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
Wend van mij den weg der valsheid, en verleen mij genadiglijk Uw wet.
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
Ik heb verkoren den weg der waarheid, Uw rechten heb ik mij voorgesteld.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
Ik kleef vast aan Uw getuigenissen; o HEERE! beschaam mij niet.
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
Ik zal den weg Uwer geboden lopen, als Gij mijn hart verwijd zult hebben.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
He. HEERE! leer mij den weg Uwer inzettingen, en ik zal hem houden ten einde toe.
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
Geef mij het verstand, en ik zal Uw wet houden; ja, ik zal ze onderhouden met gansen harte.
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
Doe mij treden op het pad Uwer geboden, want daarin heb ik lust.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
Neig mijn hart tot Uw getuigenissen, en niet tot gierigheid.
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
Wend mijn ogen af, dat zij geen ijdelheid zien; maak mij levend door Uw wegen.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
Bevestig Uw toezegging aan Uw knecht, die Uw vreze toegedaan is.
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
Wend mijn smaadheid af, die ik vreze, want Uw rechten zijn goed.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
Zie, ik heb een begeerte tot Uw bevelen; maak mij levend door Uw gerechtigheid.
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
Vau. En dat mij Uw goedertierenheden overkomen, o HEERE! Uw heil, naar Uw toezegging;
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
Opdat ik mijn smader wat heb te antwoorden, want ik vertrouw op Uw woord.
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
En ruk het woord der waarheid van mijn mond niet al te zeer, want ik hoop op Uw rechten.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
Zo zal ik Uw wet steeds onderhouden, eeuwiglijk en altoos.
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
En ik zal wandelen in de ruimte, omdat ik Uw bevelen gezocht heb.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
Ook zal ik voor koningen spreken van Uw getuigenissen, en mij niet schamen.
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
En ik zal mij vermaken in Uw geboden, die ik liefheb.
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
En ik zal mijn handen opheffen naar Uw geboden, die ik liefheb, en ik zal Uw inzettingen betrachten.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
Zain. Gedenk des woords, tot Uw knecht gesproken, op hetwelk Gij mij hebt doen hopen.
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
Dit is mijn troost in mijn ellende, want Uw toezegging heeft mij levend gemaakt.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
De hovaardigen hebben mij boven mate zeer bespot; nochtans ben ik van Uw wet niet geweken.
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
Ik heb gedacht, o HEERE! aan Uw oordelen van ouds aan, en heb mij getroost.
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
Grote beroering heeft mij bevangen vanwege de goddelozen, die Uw wet verlaten.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
Uw inzettingen zijn mij gezangen geweest, ter plaatse mijner vreemdelingschappen.
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
HEERE! des nachts ben ik Uws Naams gedachtig geweest, en heb Uw wet bewaard.
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
Dat is mij geschied, omdat ik Uw bevelen bewaard heb.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
Cheth. De HEERE is mijn deel, ik heb gezegd, dat ik Uw woorden zal bewaren.
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
Ik heb Uw aanschijn ernstelijk gebeden van ganser harte, wees mij genadig naar Uw toezegging.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
Ik heb mijn wegen bedacht, en heb mijn voeten gekeerd tot Uw getuigenissen.
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
Ik heb gehaast, en niet vertraagd Uw geboden te onderhouden.
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
De goddeloze hopen hebben mij beroofd; nochtans heb ik Uw wet niet vergeten.
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
Te middernacht sta ik op, om U te loven voor de rechten Uwer gerechtigheid.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
Ik ben een gezel van allen, die U vrezen, en van hen, die Uw bevelen onderhouden.
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
HEERE! de aarde is vol van Uw goedertierenheid; leer mij Uw inzettingen.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
Teth. Gij hebt bij Uw knecht goed gedaan, HEERE, naar Uw woord.
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
Leer mij een goeden zin en wetenschap, want ik heb aan Uw geboden geloofd.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
Eer ik verdrukt werd, dwaalde ik, maar nu onderhoud ik Uw woord.
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
Gij zijt goed en goeddoende; leer mij Uw inzettingen.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
De hovaardigen hebben leugens tegen mij gestoffeerd; doch ik bewaar Uw bevelen van ganser harte.
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
Hun hart is vet als smeer; maar ik heb vermaak in Uw wet.
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
Het is mij goed, dat ik verdrukt ben geweest, opdat ik Uw inzettingen leerde.
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
De wet Uws monds is mij beter, dan duizenden van goud of zilver.
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
Jod. Uw handen hebben mij gemaakt, en bereid; maak mij verstandig, opdat ik Uw geboden lere.
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
Die U vrezen, zullen mij aanzien, en zich verblijden, omdat ik op Uw woord gehoopt heb.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
Ik weet, HEERE! dat Uw gerichten de gerechtigheid zijn, en dat Gij mij uit getrouwheid verdrukt hebt.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
Laat toch Uw goedertierenheid zijn om mij te troosten, naar Uw toezegging aan Uw knecht.
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
Laat mij Uw barmhartigheden overkomen, opdat ik leve, want Uw wet is al mijn vermaking.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
Laat de hovaardigen beschaamd worden, omdat zij mij met leugen nedergestoten hebben; doch ik betracht Uw geboden.
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
Laat hen tot mij keren, die U vrezen, en die Uw getuigenissen kennen.
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
Laat mijn hart oprecht zijn tot Uw inzettingen, opdat ik niet beschaamd worde.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
Caph. Mijn ziel is bezweken van verlangen naar Uw heil; op Uw woord heb ik gehoopt.
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
Mijn ogen zijn bezweken van verlangen naar Uw toezegging, terwijl ik zeide: Wanneer zult Gij mij vertroosten?
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
Want ik ben geworden als een lederen zak in den rook; doch Uw inzettingen heb ik niet vergeten.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
Hoe vele zullen de dagen Uws knechts zijn? Wanneer zult Gij recht doen over mijn vervolgers?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
De hovaardigen hebben mij putten gegraven, hetwelk niet is naar Uw wet.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
Al Uw geboden zijn waarheid; zij vervolgen mij met leugen, help mij.
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
Zij hebben mij bijna vernietigd op de aarde, maar ik heb Uw bevelen niet verlaten.
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
Maak mij levend naar Uw goedertierenheid, dan zal ik de getuigenis Uws monds onderhouden.
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
Lamed. O HEERE! Uw woord bestaat in der eeuwigheid in de hemelen.
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
Uw goedertierenheid is van geslacht tot geslacht; Gij hebt de aarde vastgemaakt, en zij blijft staan;
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
Naar Uw verordeningen blijven zij nog heden staan, want zij allen zijn Uw knechten.
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
Indien Uw wet niet ware geweest al mijn vermaking, ik ware in mijn druk al lang vergaan.
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
Ik zal Uw bevelen in der eeuwigheid niet vergeten, want door dezelve hebt Gij mij levend gemaakt.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
Ik ben Uw, behoud mij, want ik heb Uw bevelen gezocht.
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
De goddelozen hebben op mij gewacht, om mij te doen vergaan; ik neem acht op Uw getuigenissen.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
In alle volmaaktheid heb ik een einde gezien; maar Uw gebod is zeer wijd.
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
Mem. Hoe lief heb ik Uw wet! Zij is mijn betrachting den gansen dag.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
Zij maakt mij door Uw geboden wijzer, dan mijn vijanden zijn, want zij is in eeuwigheid bij mij.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
Ik ben verstandiger dan al mijn leraars, omdat Uw getuigenissen mijn betrachting zijn.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
Ik ben voorzichtiger dan de ouden, omdat ik Uw bevelen bewaard heb.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
Ik heb mijn voeten geweerd van alle kwade paden, opdat ik Uw woord zou onderhouden.
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
Ik ben niet geweken van Uw rechten, want Gij hebt mij geleerd.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
Hoe zoet zijn Uw redenen mijn gehemelte geweest, meer dan honig mijn mond!
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
Uit Uw bevelen krijg ik verstand, daarom haat ik alle leugenpaden.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Nun. Uw woord is een lamp voor mijn voet, en een licht voor mijn pad.
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
Ik heb gezworen, en zal het bevestigen, dat ik onderhouden zal de rechten Uwer gerechtigheid.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
Ik ben gans zeer verdrukt, HEERE! maak mij levend naar Uw woord.
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
Laat U toch, o HEERE! welgevallen de vrijwillige offeranden mijns monds, en leer mij Uw rechten.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
Mijn ziel is geduriglijk in mijn hand; nochtans vergeet ik Uw wet niet.
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
De goddelozen hebben mij een strik gelegd; nochtans ben ik niet afgedwaald van Uw bevelen.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
Ik heb Uw getuigenissen genomen tot een eeuwige erve, want zij zijn mijns harten vrolijkheid.
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
Ik heb mijn hart geneigd, om Uw inzettingen eeuwiglijk te doen, ten einde toe.
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
Samech. Ik haat de kwade ranken, maar heb Uw wet lief.
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
Gij zijt mijn Schuilplaats en mijn Schild; op Uw Woord heb ik gehoopt.
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
Wijkt van mij, gij boosdoeners! dat ik de geboden mijns Gods moge bewaren.
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
Ondersteun mij naar Uw toezegging, opdat ik leve; en laat mij niet beschaamd worden over mijn hope.
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
Ondersteun mij, zo zal ik behouden zijn; dan zal ik mij steeds in Uw inzettingen vermaken.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
Gij vertreedt al degenen, die van Uw inzettingen afdwalen, want hun bedrog is leugen.
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
Gij doet alle goddelozen der aarde weg als schuim, daarom heb ik Uw getuigenissen lief.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
Het haar mijns vleses is te berge gerezen van verschrikking voor U, en ik heb gevreesd voor Uw oordelen.
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
Ain. Ik heb recht en gerechtigheid gedaan; geef mij niet over aan mijn onderdrukkers.
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
Wees borg voor Uw knecht ten goede; laat de hovaardigen mij niet onderdrukken.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
Mijn ogen zijn bezweken van verlangen naar Uw heil, en naar de toezegging Uwer rechtvaardigheid.
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
Doe bij Uw knecht naar Uw goedertierenheid, en leer mij Uw inzettingen.
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Ik ben Uw knecht, maak mij verstandig, en ik zal Uw getuigenissen kennen.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
Het is tijd voor den HEERE, dat Hij werke, want zij hebben Uw wet verbroken.
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
Daarom heb ik Uw geboden lief, meer dan goud, ja, meer dan het fijnste goud.
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
Daarom heb ik al Uw bevelen, van alles, voor recht gehouden; maar alle valse pad heb ik gehaat.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
Pe. Uw getuigenissen zijn wonderbaar, daarom bewaart ze mijn ziel.
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
De opening Uwer woorden geeft licht, de slechten verstandig makende.
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
Ik heb mijn mond wijd opengedaan, en gehijgd, want ik heb verlangd naar Uw geboden.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
Zie mij aan, wees mij genadig, naar het recht aan degenen, die Uw Naam beminnen.
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
Maak mijn voetstappen vast in Uw Woord, en laat geen ongerechtigheid over mij heersen.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
Verlos mij van des mensen overlast, en ik zal Uw bevelen onderhouden.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
Doe Uw aangezicht lichten over Uw knecht, en leer mij Uw inzettingen.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Waterbeken vlieten af uit mijn ogen, omdat zij Uw wet niet onderhouden.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
Tsade. HEERE! Gij zijt rechtvaardig, en elkeen Uwer oordelen is recht.
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
Gij hebt de gerechtigheid Uwer getuigenissen, en de waarheid hogelijk geboden.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
Mijn ijver heeft mij doen vergaan, omdat mijn wederpartijders Uw woorden vergeten hebben.
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
Uw woord is zeer gelouterd, en Uw knecht heeft het lief.
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
Ik ben klein en veracht, doch Uw bevelen vergeet ik niet.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Uw gerechtigheid is gerechtigheid in eeuwigheid, en Uw wet is de waarheid.
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
Benauwdheid en angst hebben mij getroffen, doch Uw geboden zijn mijn vermakingen.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
De gerechtigheid Uwer getuigenissen is in der eeuwigheid; doe ze mij verstaan, zo zal ik leven.
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
Koph. Ik heb van ganser harte geroepen: verhoor mij, o HEERE! ik zal Uw inzettingen bewaren.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Ik heb U aangeroepen, verlos mij, en ik zal Uw getuigenissen onderhouden.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
Ik ben de morgen schemering voorgekomen, en heb geschrei gemaakt; op Uw woord heb ik gehoopt.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
Mijn ogen komen de nacht waken voor, om Uw rede te betrachten.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
Hoor mijn stem naar Uw goedertierenheid, o HEERE! maak mij levend naar Uw recht.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
Die kwade praktijken najagen, genaken mij, zij wijken verre van Uw wet.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
Maar Gij, HEERE! zijt nabij, en al Uw geboden zijn waarheid.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
Van ouds heb ik geweten van Uw getuigenissen, dat Gij ze in eeuwigheid gegrond hebt.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
Resch. Zie mijn ellende aan, en help mij uit, want Uw wet heb ik niet vergeten.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
Twist mijn twistzaak, en verlos mij, maak mij levend, naar Uw toezegging.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
Het heil is verre van de goddelozen, want zij zoeken Uw inzettingen niet.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
HEERE! Uw barmhartigheden zijn vele; maak mij levend naar Uw rechten.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
Mijn vervolgers en mijn wederpartijders zijn vele, maar van Uw getuigenissen wijk ik niet.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
Ik heb gezien degenen, die trouwelooslijk handelen, en het verdroot mij, dat zij Uw woord niet onderhielden.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
Zie aan, dat ik Uw bevelen lief heb, o HEERE! maak mij levend naar Uw goedertierenheid.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
Het begin Uws woords is waarheid, en in der eeuwigheid is al het recht Uwer gerechtigheid.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
Schin. De vorsten hebben mij vervolgd zonder oorzaak; maar mijn hart heeft gevreesd voor Uw woord.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
Ik ben vrolijk over Uw toezegging, als een, die een groten buit vindt.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
Ik haat de valsheid, en heb er een gruwel van; maar Uw wet heb ik lief.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
Ik loof U zevenmaal des daags, over de rechten Uwer gerechtigheid.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
Die Uw wet beminnen, hebben groten vrede, en zij hebben geen aanstoot.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
O HEERE! ik hoop op Uw heil, en doe Uw geboden.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
Mijn ziel onderhoudt Uw getuigenissen, en ik heb ze zeer lief.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
Ik onderhoud Uw bevelen en Uw getuigenissen, want al mijn wegen zijn voor U.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
Thau. O HEERE! laat mijn geschrei voor Uw aanschijn genaken, maak mij verstandig naar Uw woord.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
Laat mijn smeken voor Uw aanschijn komen, red mij naar Uw toezegging.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
Mijn lippen zullen Uw lof overvloediglijk uitstorten, als Gij mij Uw inzettingen zult geleerd hebben.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
Mijn tong zal spraak houden van Uw rede, want al Uw geboden zijn rechtvaardigheid.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
Laat Uw hand mij te hulp komen, want ik heb Uw bevelen verkoren.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
O HEERE! ik verlang naar Uw heil, en Uw wet is al mijn vermaking.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
Laat mijn ziel leven, en zij zal U loven, en laat Uw rechten mij helpen.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl. Se Själ i Ordförkl.
Ik heb gedwaald als een verloren schaap; zoek Uw knecht, want Uw geboden heb ik niet vergeten.
