Psaltaren 119
1 Saliga äro de vilkas väg är ostrafflig, de som vandra efter HERRENS lag.
BOEIPA kah olkhueng bangla cuemthuek longpuei ah, aka pongpa tah a yoethen pai.
2 Saliga äro de som taga hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söka honom,
A olphong aka kueinah tih lungbuei boeih neh Amah aka tlap rhoek tah a yoethen pai.
3 de som icke göra vad orätt är, utan vandra på hans vägar.
A thae a hu khaw saii uh pawt tih BOEIPA kah longpuei ah pongpa uh.
4 Du har givit befallningar, för att de skola hållas med all flit.
Na olrhi te rhep ngaithuen sak ham namah loh na uen coeng.
5 O att mina vägar vore rätta, så att jag hölle dina stadgar!
Na oltlueh ngaithuen ham ka longpuei mah cikngae uh koinih.
6 Då skulle jag icke komma på skam, när jag skådade på alla dina bud.
Na olpaek boeih te ka paelki vaengah ka yak mahpawh.
7 Jag vill tacka dig av uppriktigt hjärta, när jag får lära din rättfärdighets rätter.
Na duengnah dongkah tiktamnah te ka awt vanbangla thinko dueng neh nang kan uem eh.
8 Dina stadgar vill jag hålla; övergiv mig icke så helt och hållet.
Na oltlueh te ka ngaithuen vetih kai he nan hnoo tlaih mahpawh.
9 Huru skall en yngling bevara sin väg obesmittad? När han håller sig efter ditt ord.
Na olka bangla khosak ham khaw cadong loh a caehlong te ba nen lae a saelh?
10 Jag söker dig av allt mitt hjärta; låt mig icke fara vilse från dina bud.
Ka lungbuei boeih neh nang kan tlap dongah na olpaek lamloh kai nan palang sak moenih.
11 Jag gömmer ditt tal i mitt hjärta, för att jag icke skall synda mot dig.
Nang taengah laihmuh pawt ham na olthui khaw ka lungbuei ah ka khoem coeng.
12 Lovad vare du, HERRE! Lär mig dina stadgar.
BOEIPA nang tah na yoethen pai. Na oltlueh te kai n'cang puei lah.
13 Med mina läppar förtäljer jag alla din muns rätter.
Na ka lamkah laitloeknah boeih te ka hmui ka lai neh ka tae eh.
14 Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg såsom över alla skatter.
Boeirhaeng cungkuem dongkah vanbangla na olphong longpuei dongah ka ngaingaih.
15 Jag vill begrunda dina befallningar och skåda på dina stigar.
Na olrhi dongah ka lolmang tih na caehlong te ka paelki.
16 Jag har min lust i dina stadgar, jag förgäter icke ditt ord.
Na khosing dongah ka naepnoi tih, na ol te ka hnilh pawh.
17 Gör väl mot din tjänare, så att jag får leva, då vill jag hålla ditt ord.
Na sal ham he ham phai lah, ka hing vetih na ol ka ngaithuen bitni.
18 Öppna mina ögon, så att jag kan skåda undren i din lag.
Na olkhueng dongah khobaerhambae te ka paelki van ham khaw ka mik ham phen lah.
19 Jag är en främling på jorden; fördölj icke dina bud för mig.
Kai he diklai hmanah yinlai la ka om cakhaw na olpaek te kai taeng lamloh na thuh moenih.
20 Min själ är sönderkrossad av ständig trängtan efter dina rätter.
Na laitloeknah dongah hnin takuem ah mueihuenah neh ka hinglu khaw mawth.
21 Du näpser de fräcka, de förbannade, dem som fara vilse från dina bud.
Na olpaek lamkah aka palang neh thaephoei thinlen rhoek khaw na tluung.
22 Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tager i akt dina vittnesbörd.
Na olphong te ka kueinah dongah kai sokah kokhahnah neh nueihbu he hang khoe lah.
23 Ja, furstar sitta och lägga råd mot mig, men din tjänare begrundar dina stadgar;
Kai taengah mangpa rhoek loh ngolhlung uh tih ca uh cakhaw na sal tah na oltlueh dongah ni a. lolmang eh.
24 ja, dina vittnesbörd äro min lust, de äro mina rådgivare.
Na olphong tah ka hlahmaenah neh ka cilsuep hlang rhoek la om.
25 Min själ ligger nedtryckt i stoftet; behåll mig vid liv efter ditt ord.
Ka hinglu he laipi khuiah kol cakhaw na ol bangla kai n'hing sak.
26 Jag förtäljde om mina vägar, och du svarade mig; lär mig dina stadgar.
Ka longpuei he ka tae vaengah kai nan doo tih na oltlueh neh kai n'tukkil lah.
27 Lär mig att förstå dina befallningars väg, så vill jag begrunda dina under.
Na olrhi kah a longpuei te kai n'yakming lamtah namah kah khobaerhambae dongah ni ka lolmang eh.
28 Min själ gråter av bedrövelse; upprätta mig efter ditt ord.
Ka hinglu he pha-ueknah neh yut cakhaw na ol bangla kai n'thoh lah.
29 Låt lögnens väg vara fjärran ifrån mig, och förunna mig din undervisning.
A honghi kah longpuei te kai lamloh hoep lamtah na olkhueng neh kai n'rhen lah.
30 Jag har utvalt sanningens väg, dina rätter har jag ställt framför mig.
Uepomnah longpuei te ka coelh tih na laitloeknah te ka mop.
31 Jag håller mig till dina vittnesbörd; HERRE, låt mig icke komma på skam.
BOEIPA nang kah olphong dongah ka balak tih kai nan yah sak pawh.
32 Jag vill löpa dina buds väg, ty du tröstar mitt hjärta.
Ka lungbuei na dangka sak tih na olpaek longpuei ah ka yong.
33 Visa mig, HERRE, dina stadgars väg, så vill jag taga den i akt intill änden.
BOEIPA aw na oltlueh longpuei te kai n'thuinuet lamtah a bawt due ka kueinah lah eh.
34 Giv mig förstånd, så vill jag taga din lag i akt och hålla den av allt hjärta.
Kai n'yakming sak lamtah na olkhueng te ka kueinah eh. Te vaengah ka lungbuei boeih neh ka ngaithuen bitni.
35 Led mig på dina buds stig, ty till den har jag behag.
Na olpaek a hawn dongah ka hmae vanbangla te nen te kai n'hoihaeng lah.
36 Böj mitt hjärta till dina vittnesbörd, och låt det icke vika av till orätt vinning.
Mueluemnah ham pawt tih na olphong ham ka lungbuei ham maelh lah.
37 Vänd bort mina ögon, så att de icke se efter fåfänglighet; behåll mig vid liv på dina vägar.
A poeyoek la aka hmu lamloh ka mik hang hoi lamtah na longpuei ah kai hing sak.
38 Uppfyll på din tjänare ditt tal, ty det leder till din fruktan.
Nang hinyahnah ham te na sal taengah na olthui cak sak.
39 Vänd bort ifrån mig den smälek som jag fruktar; ty dina rätter äro goda.
Namah kah laitloeknah he then tih kai loh ka rhih kokhahnah te m'poeng sak lah.
40 Se, jag längtar efter dina befallningar; behåll mig vid liv genom din rättfärdighet.
Na olrhi te ks hue coeng he, na duengnah dongah kai n'hing sak lah.
41 Din nåd komme över mig, HERRE, din frälsning efter ditt tal;
BOEIPA aw na olthui vanbangla na sitlohnah neh namah lamkah loeihnah he kai taengla pawk saeh.
42 Så kan jag giva den svar, som smädar mig; ty jag förtröstar på ditt ord.
Na ol dongah ka pangtung coeng dongah kai aka veet kah olka te ka doo van eh.
43 Ryck icke sanningens ord så helt och hållet bort ifrån min mun, ty jag hoppas på dina domar.
Na laitloeknah dongah ka ngaiuep vanbangla oltak ol he ka ka lamloh rhap huul boel mai.
44 Så vill jag hålla din lag beständigt, ja, alltid och evinnerligen.
Te dongah na olkhueng ni kumhal duela ka ngaithuen taitu yoeyah eh.
45 Låt mig gå fram på rymlig plats, ty jag begrundar dina befallningar.
Na olrhi te ka toem dongah a mungkung la ka pongpa van bitni.
46 Jag vill tala om dina vittnesbörd inför konungar, och jag skall icke komma på skam.
Na olphong te manghai rhoek taengah ka thui bal vetih ka yak mahpawh.
47 Jag vill hava min lust i dina bud, ty de äro mig kära;
Na olpaek dongah ka naepnoi tih ka lungnah.
48 jag vill lyfta mina händer upp till dina bud, ty de äro mig kära, och jag vill begrunda dina stadgar.
Na olpaek rhoek te ka kut ka phuel. Te te ka lungnah dongah na oltlueh dongah ni ka lolmang eh.
49 Tänk på ordet till din tjänare, eftersom du har givit mig hopp.
Kai nan ngaiuep sak ham khaw na sal taengkah ol he thoelh lah.
50 Det är min tröst i mitt lidande att ditt tal behåller mig vid liv.
Te tah kai kah phacipphabaem vaengah ka hloephloeinah la om tih na olthui long ni kai n'hing sak.
51 De fräcka bespotta mig övermåttan; likväl viker jag icke ifrån din lag.
Thinlen rhoek loh kai n'hnael uh cakhaw na olkhueng lamkah a voel la ka phael moenih.
52 Jag tänker på dina domar i forna tider, HERRE, och jag varder tröstar.
BOEIPA aw khosuen lamkah na laitloeknah te ka poek tih ko ka hlawt.
53 Glödande harm griper mig för de ogudaktigas skull, därför att de övergiva din lag.
Na olkhueng aka hnoo halang rhoek kongah a ling a lai loh kai n'do coeng.
54 Dina stadgar äro lovsånger för mig i det hus där jag dväljes.
Na oltlueh te kai ham tah ka lampahnah im ah laa la om.
55 Jag tänker om natten på ditt namn, HERRE, och jag håller din lag.
BOEIPA aw, khoyin ah na ming ka poek tih na olkhueng te ka ngaithuen.
56 Detta har blivit mig beskärt: att jag får taga dina befallningar i akt.
Te te kai taengah om coeng tih na olrhi te ka kueinah.
57 Min del är HERREN; jag har beslutit att hålla dina ord.
BOEIPA ka hamsum la na ol ngaithuen ham ni ka thui.
58 Jag bönfaller inför dig av allt hjärta; var mig nådig efter ditt tal.
Lungbuei boeih neh na mikhmuh ah ka nue coeng tih na olthui bangla kai n'rhen lah.
59 Jag betänker mina vägar och vänder mina fötter till dina vittnesbörd.
Ka longpuei ka moeh tih na olphong taengla ka kho ka hoi.
60 Jag skyndar mig och dröjer icke att hålla dina bud.
Ka tawn uh vetih na olpaek ngaithuen ham ka uelh mahpawh.
61 De ogudaktigas snaror omgiva mig, men jag förgäter icke din lag.
Halang kah rhuihet loh kai n'hih cakhaw na olkhueng te ka hnilh mahpawh.
62 Mitt i natten står jag upp för att tacka dig för din rättfärdighets rätter.
Na duengnah neh tiktamnah dongah nang uem ham khoyin pathung ah ka thoo.
63 Jag sluter mig till alla dem som frukta dig och till dem som hålla dina befallningar.
Kai tah nang aka rhih tih na olrhi aka ngaithuen rhoek boeih kah a hui la ka om.
64 Jorden är full av din nåd, o HERRE; lär mig dina stadgar.
BOEIPA nang kah sitlohnah neh diklai khaw hah coeng tih na oltlueh neh kai n'tukkil lah.
65 Du gör din tjänare gott, HERRE, efter ditt ord.
Na ol bangla BOEIPA na sal taengah a then na saii coeng.
66 Lär mig gott förstånd och kunskap, ty jag tror på dina bud.
Na olpaek te ka tangnah dongah, omih thennah neh mingnah te kai n'tukkil lah.
67 Förrän jag fick lida, for jag vilse, men nu håller jag mig vid ditt tal.
Ka poeih uh hlanah ka taengphael cakhaw na olthui ni ka ngaithuen coeng.
68 Du är god och gör vad gott är; lär mig dina stadgar.
Na then tih na voelphoeng dongah na oltlueh te kai n'tukkil lah.
69 De fräcka hopspinna lögn mot mig, men jag vill av allt hjärta taga dina befallningar i akt.
A honghi kah thinlen loh kai n'coe thil cakhaw ka lungbuei boeih neh na olrhi ka kueinah coeng.
70 Deras hjärtan äro okänsliga såsom fett, men jag har min lust i din lag.
Amih lungbuei te maehtha bangla moelh cakhaw kai tah na olkhueng nen ni ka naepnoi.
71 Det var mig gott att jag vart tuktad, så att jag fick lära mig dina stadgar.
Kai ham tah m'phaep te khaw hoeikhang mai. Te nen ni na oltlueh te n'tukkil eh.
72 Din muns lag är mig bättre än tusentals stycken guld och silver.
Na ka dongkah olkhueng te kai ham tah sui neh ngun thawngkhat lakah then.
73 Dina händer hava gjort och berett mig; giv mig förstånd, så att jag kan lära dina bud.
Na olpaek ka awt ham ni na kut loh kai n'saii tih, kai m'picai tih kai nan yakming sak.
74 De som frukta dig skola se mig och glädjas, ty jag hoppas på ditt ord.
Na ol te ka ngaiuep dongah nang aka rhih rhoek loh kai m'hmuh uh vaengah a kohoe uh.
75 HERRE, jag vet att dina domar äro rättfärdiga, och att du har tuktat mig i trofasthet.
BOEIPA nang kah laitloeknah tah duengnah la om tih uepomnah neh kai nan phaep te ka ming.
76 Din nåd vare min tröst, såsom du har lovat din tjänare.
Na sal taengkah na olthui bangla na sitlohnah tah kai aka hloep la om laeh saeh.
77 Din barmhärtighet komme över mig, så att jag får leva; ty din lag är min lust.
Na haidamnah te kai taengla ha pawk saeh lamtah na olkhueng te ka hlahmaenah la ka hing puei eh.
78 På skam komme de fräcka, ty de hava gjort mig orätt utan sak; men jag vill begrunda dina befallningar.
Thinlen rhoek loh a honghi neh kai n'khun sak uh te yak uh saeh. Kai tah na olrhi dongah ni ka lolmang eh.
79 Till mig må de vända sig, som frukta dig, och de om känna dina vittnesbörd.
Nang aka rhih tih na olphong aka ming la aka ming rhoek tah kai taengla ha mael uh saeh.
80 Mitt hjärta vare ostraffligt i dina stadgar, så att jag icke kommer på skam.
Kai lungbuei he na oltlueh dongah cuemthuek la a om daengah ni ka yah pawt eh.
81 Min själ trängtar efter din frälsning, jag hoppas på ditt ord.
Namah kah loeihnah dongah ka hinglu a khum vaengah na ol dongah ka ngaiuep.
82 Mina ögon trängta efter ditt tal, och jag säger: »När vill du trösta mig?»
Na olthui te ka mik la kha coeng tih, “Me vaengah nim kai nan hloep eh?” ka ti.
83 Ty jag är såsom en vinlägel i rök, men jag förgäter icke dina stadgar.
Hmaikhu dongkah tuitang bangla ka om dae na oltlueh te ka hnilh moenih.
84 Huru få äro icke din tjänares dagar! När vill du hålla dom över mina förföljare?
Na sal kah khohnin tah mebang nim? Kai aka hloem rhoek soah me vaengah nim laitloeknah na saii ve?
85 De fräcka gräva gropar för mig, de som icke leva efter din lag.
Thinlen rhoek loh kai hamla rhom a vueh uh te na olkhueng moenih.
86 Alla dina bud äro sanning; utan sak förföljer man mig; hjälp mig.
Na olpaek boeih he uepomnah ni, a poeyoek la kai n'hloem he kai m'bom lah.
87 De hava så när fördärvat mig på jorden, fastän jag icke har övergivit dina befallningar.
Pacilpahnai la diklai lamloh kai n'khah uh. Tedae na olrhi te ka hnoo moenih.
88 Behåll mig vid liv efter din nåd, så vill jag hålla din muns vittnesbörd.
Na sitlohnah dongah ka hing vetih na ka dongkah olphong te ka ngaithuen bitni.
89 Evinnerligen, HERRE, står ditt ord fast i himmelen.
BOEIPA namah kah ol tah vaan ah kumhal duela pai.
90 Från släkte till släkte varar din trofasthet; du har grundat jorden, och den består.
Na uepomnah tah diklai a soepboe lamloh thawnpuei neh cadilcahma duela cak.
91 Till att utföra dina rätter består allt än i dag, ty allting måste tjäna dig.
Na laitloeknah bangla na sal boeih ham khaw tahae khohnin due cak.
92 Om din lag icke hade varit min lust, så hade jag förgåtts i mitt elände.
Na olkhueng te ka hlahmaenah pawt koinih kamah kah phacipphabaem dongah ni ka paltham eh.
93 Aldrig skall jag förgäta dina befallningar, ty genom dem har du behållit mig vid liv.
Te rhoek rhangneh kai nan hing sak dongah na olrhi te kumhal duela ka hnilh mahpawh.
94 Jag är din, fräls mig; ty jag begrundar dina befallningar.
Kai he namah ham ni. Na olrhi te ka toem dongah kai he n'khang lah.
95 På mig vakta de ogudaktiga för att förgöra mig; men jag aktar på dina vittnesbörd.
Kai phae ham halang rhoek loh kai n'lamtawn uh cakhaw na olphong ni ka yakming eh.
96 På all annan fullkomlighet har jag sett en ände, men ditt bud är omätligt i vidd.
Boeih a soepnah he a bawtnah om dae na olpaek tah dangka tangkik tila ka hmuh.
97 Huru kär har jag icke din lag! Hela dagen begrundar jag den.
Na olkhueng te hnin takuem ka thuepnah ham bahoeng ka lungnah.
98 Visare än mina fiender äro, göra mig dina bud, ty de tillhöra mig för evig tid.
Na olpaek te kai taengah kumhal duela om tih ka thunkha rhoek lakah kai n'cueih sak.
99 Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd.
Na laipainah te ka thuepnah coeng dongah kai aka tukkil boeih lakah n'cangbam.
100 Jag är förståndigare än de gamle, ty jag tager dina befallningar i akt.
Na olrhi te ka kueinah dongah patong rhoek lakah khaw ka yakming.
101 Jag avhåller mina fötter ifrån alla onda vägar, för att jag må hålla ditt ord.
Boethae caehlong boeih lamloh ka kho ka tuem daengah ni na ol te ka ngaithuen thai eh.
102 Jag viker icke ifrån dina rätter, ty du undervisar mig.
Namah loh kai nan thuinuet coeng dongah na laitloeknah lamloh ka phaelh moenih.
103 Huru ljuvt för min tunga är icke ditt tal! Det är ljuvare än honung för min mun.
Na olthui he ka dang dong neh ka ka dongah khoitui lakah khaw bahoeng didip.
104 Av dina befallningar får jag förstånd; därför hatar jag alla lögnens vägar.
Na olrhi lamloh ka yakming tangloeng dongah laithae kah caehlong tah boeih ka thiinah.
105 Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig.
Na ol tah ka kho ham hmaithoi neh ka hawn ham vangnah la om.
106 Jag har svurit och hållit det: att taga din rättfärdighets rätter i akt.
Na duengnah dongkah laitloeknah te ngaithuen hamla ka toemngam tih ka cak sak coeng.
107 Jag är storligen plågad; HERRE, behåll mig vid liv efter ditt ord.
Mat ka phaep uh vaengah he BOEIPA aw na ol bangla kai n'hing sak.
108 Låt min muns frivilliga offer behaga dig, HERRE, och lär mig dina rätter.
BOEIPA aw ka ka dongkah kothoh he doe mai lamtah na laitloeknah te kai n'tukkil lah.
109 Jag bär min själ alltid i min hand, men jag förgäter icke din lag.
Ka hinglu he ka kut khuiah om taitu dae na olkhueng te ka hnilh mahpawh.
110 De ogudaktiga lägga ut snaror för mig, men jag far icke vilse från dina befallningar.
Halang rhoek loh kai hamla pael phoh cakhaw na olrhi lamloh kho ka hmang moenih.
111 Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, ty de äro mitt hjärtas fröjd.
Kumhal due ka lungbuei omngaihnah ham na olphong te ka pang coeng.
112 Jag har böjt mitt hjärta till att göra efter dina stadgar, alltid och intill änden.
Na oltloek te kumhal a bawt bawt duela vai ham ni ka lungbuei ka maelh.
113 Jag hatar dem som halta på båda sidor, men din lag har jag kär.
Cikcoknah te ka hmuhuet tih, na olkhueng te ka lungnah.
114 Du är mitt beskärm och min sköld; jag hoppas på ditt ord.
Ka hlipyingnah neh ka photling tah namah tih, na ol dongah ka ngaiuep.
115 Viken bort ifrån mig, I onde; jag vill taga min Guds bud i akt.
Thaehuet rhoek te kai lamloh nong lamtah ka Pathen kah olpaek te ka kueinah eh.
116 Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.
Na olthui bangla kai nan talong daengah ni ka hing vetih ka ngaiuepnah lamloh kai nan yah sak pawt eh.
117 Stöd mig, så att jag varder frälst, så vill jag alltid se med lust på dina stadgar.
Kai nan duel daengah ni ka daem vetih na oltloeh te ka mang thil taitu eh.
118 Du aktar för intet alla som fara vilse från dina stadgar, ty förgäves är deras svek.
Amih kah a huep he a honghi la a om dongah na oltlueh lamloh aka palang rhoek boeih te suntlae.
119 Du förkastar såsom slagg alla ogudaktiga på jorden; därför har jag dina vittnesbörd kära.
Diklai halang boeih te aek la na kangkuen sak tangloeng dongah ni na olphong te ka lungnah.
120 Av fruktan för dig ryser mitt kött, och jag rädes för dina domar.
Na taengah birhihnah neh ka saa khaw poeng hu tih na laitloeknah te ka rhih.
121 Jag övar rätt och rättfärdighet; du skall icke överlämna mig åt mina förtryckare.
Tiktamnah neh duengnah ka saii dongah kai aka hnaemtaek rhoek taengla kai nan voei pawh.
122 Tag dig an din tjänares sak, och låt det gå honom väl; låt icke de fräcka förtrycka mig.
Na sal kah a then te rhikhang lamtah thinlen loh kai hnaemtaek boel saeh.
123 Mina ögon trängta efter din frälsning och efter din rättfärdighets tal.
Namah kah khangnah dong neh na duengnah olthui dongah ka mik kha coeng.
124 Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar.
Na sitlohnah bangla na sal taengah saii lamtah na oltlueh te kai n'tukkil lah.
125 Jag är din tjänare; giv mig förstånd, så att jag kan känna dina vittnesbörd.
Na sal kai he kamah nan yakming sak daengah ni na olphong te ka ming eh.
126 Det är tid för HERREN att handla, ty de hava gjort din lag om intet.
BOEIPA aw, na olkhueng a phae uh dongah saii ham khaw a tue a pha coeng.
127 Därför har jag dina bud kära mer än guld, jag, mer än fint guld.
Te dongah na olpaek tah sui lakah khaw suicilh lakah khaw ka lungnah.
128 Därför håller jag alla dina befallningar i allo för rätta, men alla lögnens vägar hatar jag.
Olrhi boeih he boeih ka dueng sak tangloeng dongah laithae caehlong tah boeih ka thiinah.
129 Underbara äro dina vittnesbörd, därför tager min själ dem i akt.
Na olphong rhoek he khobaerhambae tangloeng dongah ni ka hinglu khaw a kueinah.
130 När dina ord upplåtas, giva de ljus och skänka förstånd åt de enfaldiga.
Na ol kah khohue loh a sae vaengah hlangyoe rhoek pataeng a yakming sak.
131 Jag spärrar upp min mun och flämtar, ty jag längtar ivrigt efter dina bud.
Ka ka te ka ang tih na olpaek te mam ham ka rhingda.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig, såsom rätt är mot dem som hava ditt namn kärt.
Na ming aka lungnah rhoek taengkah laitloeknah vanbangla kai taengla ha hooi lamtah kai n'rhen lah.
133 Gör mina steg fasta genom ditt tal, och låt ingen orätt varda mig övermäktig.
Na olthui bangla ka khokan he cikngae sak lamtah boethae boeih loh kai soah taemrhai boel saeh.
134 Förlossa mig från människors förtryck, så vill jag hålla dina befallningar.
Hlang kah hnaemtaeknah lamloh kai n'lat lamtah na olrhi te ka ngaithuen eh.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare, och lär mig dina stadgar.
Na maelhmai te na sal taengah sae sak lamtah na oltlueh te kai n'cang puei lah.
136 Vattenbäckar rinna ned från mina ögon, därför att man icke håller din lag.
Na olkhueng te a ngaithuen uh pawt dongah ka mik dongkah sokca tui loh long.
137 HERRE, du är rättfärdig, och dina domar äro rättvisa.
BOEIPA nang na dueng dongah na laitloeknah khaw thuem.
138 Du har påbjudit dina vittnesbörd i rättfärdighet och i stor trofasthet.
Na olphong kah duengnah neh uepomnah tangkik te khaw na uen.
139 Jag förtäres av nitälskan, därför att mina ovänner förgäta dina ord.
Ka rhal rhoek loh na ol a hnilh uh dongah ka thatlainah loh kamah n'thah.
140 Ditt tal är väl luttrat, och din tjänare har det kärt.
Na olthui he a cae payik coeng dongah na sal long khaw a lungnah.
141 Jag är ringa och föraktad, men jag förgäter icke dina befallningar.
Kai canoi dongah n'hnaep cakhaw na olrhi te ka hnilh moenih.
142 Din rättfärdighet är en evig rättfärdighet, och din lag är sanning.
Na duengnah tah kumhal ham duengnah la om tih na olkhueng khaw oltak la om.
143 Nöd och trångmål hava träffat mig, men dina bud äro min lust.
Rhal neh a caeknah loh kai soah ha thoeng dae na olpaek tah kai kah hlahmaenah la om.
144 Dina vittnesbörd äro rättfärdiga evinnerligen; giv mig förstånd, så att jag får leva.
Na olphong kah duengnah te kumhal duela kai m'ming sak lamtah ka hing puei eh.
145 Jag ropar av allt hjärta, svara mig, HERRE; jag vill taga dina stadgar i akt.
Lungbuei boeih neh kang khue vaengah kai n'doo lamtah BOEIPA nang kah oltlueh te ka kueinah eh.
146 Jag ropar till dig, fräls mig, så vill jag hålla dina vittnesbörd.
Nang kang khue vaengah kai n'khang lamtah na olphong te ka ngaithuen eh.
147 Jag kommer tidigt i morgongryningen och ropar; jag hoppas på dina ord.
Hlaemhmah hlanah ka kun tih ka pang he na ol dongkah na ol te ni ka ngaiuep.
148 Mina ögon hasta före nattens väkter till att begrunda ditt tal.
Na olthui dongah lolmang hamla hlaemhmah ah ka mik ca.
149 Hör min röst efter din nåd; HERRE, behåll mig vid liv efter dina rätter.
Na sitlohnah bangla ka ol hnatun lamtah BOEIPA aw na laitloeknah bangla kai n'hing sak.
150 Nära äro de som jaga efter skändlighet, de som äro långt ifrån din lag.
Khonuen rhamtat aka hloem rhoek te capit uh cakhaw na olkhueng lamloh lakhla uh.
151 Nära är ock du, HERRE, och alla dina bud äro sanning.
BOEIPA namah na yoei dongah na olpaek boeih khaw oltak la om.
152 Längesedan vet jag genom dina vittnesbörd att du har stadgat dem för evig tid.
Na olphong lamloh kumhal duela na suen te hlamat ah ni ka ming coeng.
153 Se till mitt lidande och rädda mig, ty jag förgäter icke din lag.
Na olkhueng te ka hnilh pawt dongah kai kah phacipphabaem he hmu lamtah kai n'pumcum sak lah.
154 Utför min sak och förlossa mig; behåll mig vid liv efter ditt tal.
Kai kah tuituknah te rhoe laeh, na olthui bangla kai n'tlan lamtah kai n'hing sak lah.
155 Frälsning är långt borta från de ogudaktiga, ty de fråga icke efter dina stadgar.
Halang taeng lamloh khangnah a hla te khaw na oltlueh a toem uh pawt dongah ni.
156 HERRE, din barmhärtighet är stor; behåll mig vid liv efter dina rätter.
Na haidamnah he a len dongah BOEIPA aw na laitloeknah bangla kai n'hing sak.
157 Mina förföljare och ovänner äro många, men jag viker icke ifrån dina vittnesbörd.
Kai aka hloem rhoek neh ka rhal khaw yet dae na olphong lamloh ka phaelh moenih.
158 När jag ser de trolösa, känner jag leda vid dem, därför att de icke hålla sig vid ditt tal.
Na olthui a ngaithuen uh pawt dongah hnukpoh te ka hmuh vaengah ka ko-oek.
159 Se därtill att jag har dina befallningar kära; HERRE, behåll mig vid liv efter din nåd.
Na olrhi ka lungnah te hmu lamtah BOEIPA aw na sitlohnah bangla kai n'hing sak.
160 Summan av ditt ord är sanning, och alla din rättfärdighets rätter vara evinnerligen.
Na ol tah oltak boeilu la om tih na duengnah dongkah laitloeknah boeih kumhal duela cak.
161 Furstar förfölja mig utan sak, men mitt hjärta fruktar för dina ord.
Mangpa rhoek loh lunglilungla la kai n'hloem uh cakhaw na ol phoeikah na ol dongkah ni ka lungbuei loh a rhih.
162 Jag fröjdar mig över ditt tal såsom den som vinner stort byte.
Na olthui dongah tah kutbuem muep aka dang bangla ka ngaingaih.
163 Jag hatar lögnen, den skall vara mig en styggelse; men din lag har jag kär.
Na olkhueng ka lungnah dongah laithae he ka thiinah tih ka tuei.
164 Jag lovar dig sju gånger om dagen för din rättfärdighets rätter.
Na duengnah dongkah laitloeknah dongah namah te hnin at ah voeirhih kan thangthen.
165 Stor frid äga de som hava din lag kär, och intet finnes, som bringar dem på fall.
Na olkhueng aka lungnah rhoek ham ngaimongnah yet tih amih taengah hmuitoel khaw om pawh.
166 Jag väntar efter din frälsning, HERRE, och jag gör efter dina bud.
Namah kah khangnah te ka lamso dongah BOEIPA aw na olpaek te ka vai.
167 Min själ håller dina vittnesbörd, och jag har dem storligen kära.
Na olphong te muep ka lungnah dongah ka hinglu te a ngaithuen.
168 Jag håller dina befallningar och vittnesbörd, ty du känner alla mina vägar.
Namah hmaikah ka longpuei boeih ham na olrhi neh na olphong ni ka ngaithuen.
169 HERRE, mitt rop komme inför ditt ansikte; giv mig förstånd efter ditt ord.
Ka tamlung loh BOEIPA namah mikhmuh la ha pawk saeh lamtah na ol bangla kai n'yakming sak.
170 Min bön komme inför ditt ansikte; rädda mig efter ditt tal.
Kai kah lungmacil loh na mikhmuh la ha pawk saeh lamtah na olthui bangla kai n'huul lah.
171 Mina läppar må flöda över av lov, ty du lär mig dina stadgar.
Na oltlueh te kai nan cang puei dongah ka hmuilai kah koehnah he phuet saeh.
172 Min tunga sjunge om ditt ord, ty alla dina bud äro rättfärdiga.
Namah kah duengnah olpaek boeih dongah na olthui te ka hmuilai loh doo saeh.
173 Din hand vare mig till hjälp, ty jag har utvalt dina befallningar.
Na olrhi te ka coelh coeng dongah na kut te kaiaka bom la om saeh.
174 Jag längtar efter din frälsning, HERRE, och din lag är min lust.
BOEIPA nang kah khangnah te ka hue dongah na olkhueng ni ka hlahmaenah coeng.
175 Låt min själ leva, så skall hon lova dig; och låt dina rätter hjälpa mig.
Ka hinglu he a hing daengah ni nang n'thangthen vetih na laitloeknah loh kai n'bom eh.
176 Om jag far vilse, så uppsök din tjänare såsom ett förlorat får, ty jag förgäter icke dina bud. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl. Se Själ i Ordförkl.
Tu bangla kho ka hmang tih ka milh dae, na sal he na olpaek ka hnilh pawt dongah n'tlap lah.
