< Psaltaren 116 >

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst och mina böner.
Das ist mir lieb, daß der HERR meine Stimme und mein Flehen höret,
2 Ja, han har böjt sitt öra till mig; i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
daß er sein Ohr zu mir neiget; darum will ich mein Leben lang ihn anrufen.
3 Dödens band omvärvde mig, och dödsrikets ångest grep mig; jag kom i nöd och bedrövelse. (Sheol h7585)
Stricke des Todes hatten mich umfangen, und Angst der Hölle hatte mich getroffen; ich kam in Jammer und Not (Sheol h7585)
4 Men jag åkallade HERRENS namn: »Ack HERRE, rädda min själ.»
Aber ich rief an den Namen des HERRN: O HERR, errette meine Seele!
5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
Der HERR ist gnädig und gerecht, und unser Gott ist barmherzig.
6 HERREN bevarar de enfaldiga; jag var i elände, och han frälste mig.
Der HERR behütet die Einfältigen. Wenn ich unterliege, so hilft er mir.
7 Vänd nu åter till din ro, min själ, ty HERREN har gjort väl mot dig.
Sei nun wieder zufrieden, meine Seele; denn der HERR tut dir Gutes.
8 Ja, du har räddat min själ från döden, mitt öga från tårar, min fot ifrån fall;
Denn du hast meine Seele aus dem Tode gerissen, mein Auge von den Tränen, meinen Fuß vom Gleiten.
9 jag skall få vandra inför HERREN i de levandes land.
Ich will wandeln vor dem HERRN im Lande der Lebendigen.
10 Jag tror, ty därför talar jag, jag som var storligen plågad,
Ich glaube, darum rede ich. Ich werde aber sehr geplagt.
11 jag som måste säga i min ångest: »Alla människor äro lögnaktiga.»
Ich sprach in meinem Zagen: Alle Menschen sind Lügner.
12 Huru skall jag vedergälla HERREN alla hans välgärningar mot mig?
Wie soll ich dem HERRN vergelten alle seine Wohltat, die er an mir tut?
13 Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
Ich will den heilsamen Kelch nehmen und des HERRN Namen predigen.
14 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn.
Ich will meine Gelübde dem HERRN bezahlen vor all seinem Volk.
15 Dyrt aktad i HERRENS ögon är hans frommas död.
Der Tod seiner Heiligen ist wert gehalten vor dem HERRN.
16 Ack HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son; du har lossat mina band.
O HERR, ich bin dein Knecht; ich bin dein Knecht, deiner Magd Sohn. Du hast meine Bande zerrissen.
17 Dig vill jag offra lovets offer, och HERRENS namn vill jag åkalla.
Dir will ich Dank opfern und des HERRN Namen predigen.
18 Jag vill infria åt HERREN mina löften, ja, i hela hans folks åsyn,
Ich will meine Gelübde dem HERRN bezahlen vor all seinem Volk,
19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem. Halleluja!
in den Höfen am Hause des HERRN, in dir, Jerusalem. Halleluja!

< Psaltaren 116 >