< Psaltaren 115 >
1 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
Ne nam, Gospod, ne nam; temuč imenu svojemu daj čast, zavoljo milosti svoje, zavoljo zvestobe svoje.
2 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»
Zakaj bi govorili narodi: Kje je sedaj njih Bog?
3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
Saj Bog naš je v samih nebesih, storí, karkoli mu je po volji.
4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
Maliki njih sreberni in zlati, delo rok človeških,
5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
Usta imajo, pa ne govoré; oči, pa ne vidijo;
6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
Ušesa imajo, pa ne slišijo; nos imajo, pa ne duhajo;
7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
Roke, pa ne tipajo; noge, pa ne hodijo; z grlom svojim ne črhnejo.
8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
Podobni so njim, ki jih delajo, kdorkoli jim zaupa.
9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Izrael, zaupaj Gospodu; pomoč je tém in ščit je tém.
10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Vi iz družine Aronove, zaupajte Gospodu, pomoč je tém in ščit je tém.
11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Boječi se Gospoda zaupajte Gospodu, pomoč je tém in ščit je tém.
12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
Gospod spomnivši se nas bode blagoslavljal; blagoslavljal družino Izraelovo, blagoslavljal družino Aronovo.
13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
Blagoslavljal boječe se Gospoda, male in velike vred.
14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
Množil vas bode Gospod, vas in otroke vaše.
15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
Blagoslovljeni bodete Gospodu, kateri je narodil nebo in zemljo.
16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
Sama nebesa, nebesa so Gospodova; in zemlja, katero je dal sinom človeškim.
17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
Ne kateri so umrli, hvalijo Gospoda; ne katerikoli gredó dol v kraj molčanja,
18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja! Se Frukta Gud i Ordförkl.
Ampak mi bodemo blagoslavljali Gospoda; od sedaj do vekomaj. Aleluja!