Psaltaren 115
1 Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
Niet ons, o HEERE! niet ons, maar Uw Naam geef eer, om Uwer goedertierenheid, om Uwer waarheid wil.
2 Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»
Waarom zouden de heidenen zeggen: Waar is nu hun God?
3 Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
Onze God is toch in den hemel, Hij doet al wat Hem behaagt.
4 Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
Hunlieder afgoden zijn zilver en goud, het werk van des mensen handen;
5 De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
Zij hebben een mond, maar spreken niet; zij hebben ogen, maar zien niet;
6 de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
Oren hebben zij, maar horen niet; zij hebben een neus, maar zij rieken niet;
7 Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
Hun handen hebben zij, maar tasten niet; hun voeten, maar gaan niet; zij geven geen geluid door hun keel.
8 De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
Dat die hen maken hun gelijk worden, en al wie op hen vertrouwt.
9 I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Israel! vertrouw gij op den HEERE; Hij is hun Hulp en hun Schild.
10 I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Gij huis van Aaron! vertrouw op den HEERE; Hij is hun Hulp en hun Schild.
11 I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
Gijlieden, die den HEERE vreest! vertrouwt op den HEERE; Hij is hun Hulp en hun Schild.
12 HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
De HEERE is onzer gedachtig geweest, Hij zal zegenen; Hij zal het huis van Israel zegenen, Hij zal het huis van Aaron zegenen.
13 han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
Hij zal zegenen, die den HEERE vrezen, de kleinen met de groten.
14 Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
De HEERE zal den zegen over ulieden vermeerderen, over ulieden en over uw kinderen.
15 Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
Gijlieden zijt den HEERE gezegend, Die den hemel en de aarde gemaakt heeft.
16 Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
Aangaande den hemel, de hemel is des HEEREN; maar de aarde heeft Hij den mensenkinderen gegeven.
17 De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
De doden zullen den HEERE niet prijzen, noch die in de stilte nedergedaald zijn.
18 Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja! Se Frukta Gud i Ordförkl.
Maar wij zullen den HEERE loven van nu aan tot in der eeuwigheid. Hallelujah!
