< Psaltaren 114 >
1 När Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,
Mgbe ụmụ Izrel si nʼala Ijipt pụta, mgbe ezinaụlọ Jekọb sitekwara nʼebe ndị asụsụ ha dị iche pụta,
2 då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.
Juda ghọrọ ebe nsọ Chineke, Izrel ghọrọ ala ọ na-achị.
3 Havet såg det och flydde, Jordan vände tillbaka.
Osimiri hụrụ ya, gbaa ọsọ, osimiri Jọdan hụkwara ya chigharịa laa azụ;
4 Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.
Ugwu ukwu niile wụliri elu dịka ebule; ugwu nta niile wụlikwara elu dịka ụmụ atụrụ.
5 Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför vänder du tillbaka?
Gịnị mere gị oke osimiri, i ji na-agba ọsọ? Osimiri Jọdan, gịnị na-eme gị i ji chigharịa laa azụ?
6 I berg, varför hoppen I såsom vädurar, I höjder, såsom lamm?
Gịnị na-eme unu, ugwu ukwu niile unu ji na-awụli elu dịka ụmụ ebule? Gịnị na-emekwa unu, ugwu nta niile, unu ji na-awụli elu dịka ụmụ atụrụ?
7 För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,
Ka ụwa niile maa jijiji nʼihu Onyenwe anyị, ka ọ maakwa jijiji nʼihu Chineke nke Jekọb,
8 för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö, hårda stenen till en vattenkälla.
onye mere ka oke nkume ghọọ ọdọ mmiri, onye mere ka ọmụ nkume ghọọ isi iyi mmiri.