Psaltaren 112
1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.
Mou fakamālō kia Sihova. ʻOku monūʻia ʻae tangata ʻoku ne manavahē kia Sihova, mo ne fiefia lahi ʻi heʻene ngaahi fekau.
2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.
ʻE mālohi hono hako ʻi māmani: ko e toʻutangata ʻoe angatonu tenau monūʻia.
3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.
ʻE ʻi hono fale ʻae koloa mo e nāunau: pea ʻoku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene angatonu.
4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.
ʻOku tupu ʻae maama ki he angatonu ʻi he poʻuli: ʻoku angaʻofa ia, pea fonu ʻi he manavaʻofa, pea māʻoniʻoni.
5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!
ʻOku fakahā ʻe he tangata angalelei ʻae ʻofa, pea ʻoku faʻa ʻatu: te ne pule ki heʻene meʻa ʻi he poto.
6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.
Ko e moʻoni ʻe ʻikai ueʻi ia ʻo lauikuonga: ʻe taʻengata ʻae fakamanatu ki he kakai māʻoniʻoni.
7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.
ʻE ʻikai te ne manavahē ki he ongoongo kovi: kuo maʻu hono loto ʻi he falala kia Sihova.
8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.
Kuo fokotuʻumaʻu ʻa hono loto: ʻe ʻikai te ne manavahē, ka ʻe mamata ia ki hono ngaahi fili.
9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.
Kuo tufa ʻe ia, kuo ne foaki ki he masiva; ʻoku tolonga ʻo taʻengata ʻa ʻene angatonu; ʻe hiki hake hono nifo ʻi he ongolelei.
10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.
ʻE mamata ki ai ʻae angahala, pea tenau mamahi: ʻe fengaiʻitaki hono nifo, pea ʻe mole atu ia: ʻe ʻauha ʻae holi ʻae angahala.
