Psaltaren 112

1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.

Blago èovjeku koji se boji Gospoda, kome su veoma omiljele zapovijesti njegove.

2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.

Silno æe biti na zemlji sjeme njegovo, rod pravednièki biæe blagosloven.

3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.

Obilje je i bogatstvo u domu njegovu, i pravda njegova traje dovijeka.

4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.

U tami sjaje vidjelo pravednicima od dobroga, milostivoga i pravednoga.

5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!

Blago onome koji je milostiv i daje u zajam! On æe dati tvrðu rijeèima svojim na sudu.

6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

Jer neæe posrnuti dovijeka, pravednik æe se spominjati uvijek.

7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Ne boji se zla glasa; srce je njegovo stalno, uzda se u Gospoda.

8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.

Utvrðeno je srce njegovo, neæe se pobojati, i vidjeæe kako padaju neprijatelji njegovi.

9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.

Prosipa, daje ubogima; pravda njegova traje dovijeka, rog se njegov uzvišuje u slavi.

10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.

Bezbožnik vidi i jedi se, škrguæe zubima svojim, i sahne. Želja æe bezbožnicima propasti.