< Psaltaren 112 >

1 Halleluja! Säll är den man som fruktar HERREN och har sin stora lust i hans bud.
Dayegon si Yahweh. Bulahan ang tawo nga motuman kang Yahweh, nga nalipay pag-ayo sa iyang mga kasugoan.
2 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden; de redligas släkte skall varda välsignat.
Ang iyang kaliwatan mahimong gamhanan sa kalibotan; ang kaliwatan sa diosnon nga tawo mabulahan.
3 Gods och rikedom skall finnas i hans hus, och hans rättfärdighet består evinnerligen.
Ang kabtangan ug bahandi anaa sa iyang balay; ang iyang pagkamatarong molungtad sa kahangtoran.
4 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret, nådig och barmhärtig och rättfärdig.
Mosidlak ang kahayag diha sa kangitngit alang sa tawo nga diosnon; mahigugmaon siya, maluloy-on, ug makataronganon.
5 Väl den som är barmhärtig och giver lån, den som stöder all sin sak på rätt!
Maayo kini alang sa tawo nga nagtagad nga maluloy-on ug nagapahulam ug salapi, nga nagahimo sa iyang mga buluhaton nga matinud-anon.
6 Ty han skall icke vackla till evig tid; den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.
Kay dili gayod siya matarog; ang matarong nga tawo mahinumdoman sa kahangtoran.
7 För ont budskap fruktar han icke; hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.
Dili siya mahadlok sa dili maayo nga balita; siya walay pagduhaduha, nga nagasalig kang Yahweh.
8 Hans hjärta är fast, det fruktar icke, till dess han får se med lust på sina ovänner.
Ang iyang kasingkasing malinawon, walay kahadlok, hangtod makita niya ang kadaogan batok sa iyang mga kaaway.
9 Han utströr, han giver åt de fattiga, hans rättfärdighet förbliver evinnerligen; hans horn skall varda upphöjt med ära.
Manggihatagon siya sa mga kabos; ang iyang pagkamatarong molungtad sa kahangtoran; igabayaw siya uban sa kadungganan.
10 Den ogudaktige skall se det och harmas; han skall bita sina tänder samman och täras bort. Vad de ogudaktiga önska bliver till intet. Alfabetisk psalm; se Poesi i Ordförkl.
Ang mga daotang tawo makakita niini ug masuko; magkagot siya sa iyang ngipon ug mahanaw; ang tinguha sa daotang mga tawo mawala.

< Psaltaren 112 >