Psaltaren 11

1 För sångmästaren; av David. Till HERREN Har jag tagit min tillflykt. Huru kunnen I då säga till mig: »Flyn såsom fåglar till edert berg;

“To the chief musician, by David.” In the Lord have I put my trust: how can ye say to my soul, Flee to your mountain as a bird?

2 ty se, de ogudaktiga spänna bågen, de hava lagt sin pil på strängen, för att i mörkret skjuta på de rättsinniga.

For lo, the wicked bend their bow, they arrange their arrow upon the string, to shoot in the dark at the upright in heart.

3 När grundvalarna upprivas, vad kan då den rättfärdige uträtta?»

For [if] the foundations be torn down, what can the righteous do?

4 HERREN är i sitt heliga tempel, HERRENS tron är i himmelen; hans ögon skåda, hans blickar pröva människors barn.

The Lord is in his holy temple, the Lord hath his throne in the heavens, his eyes behold, his eyelids prove, the children of men.

5 HERREN prövar den rättfärdige; men den ogudaktige och den som älskar våld, dem hatar hans själ.

The Lord proveth the righteous; but the wicked and him that loveth violence his soul hateth.

6 Han skall låta ljungeldssnaror regna över de ogudaktiga; eld och svavel och glödande vind, det är den kalk som bliver dem beskärd.

He letteth rain upon the wicked burning coals, fire and brimstone; and a glowing wind is the portion of their cup.

7 Ty HERREN är rättfärdig, han älskar rättfärdigheten; de redliga skola skåda hans ansikte.

For righteous is the Lord, he loveth righteousness: his countenance doth behold the upright.