< Psaltaren 109 >
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
Untuk pemimpin biduan. Mazmur Daud. Ya Allah pujianku, janganlah berdiam diri!
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
Sebab mulut orang fasik dan mulut penipu ternganga terhadap aku, mereka berbicara terhadap aku dengan lidah dusta;
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
dengan kata-kata kebencian mereka menyerang aku dan memerangi aku tanpa alasan.
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
Sebagai balasan terhadap kasihku mereka menuduh aku, sedang aku mendoakan mereka.
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
Mereka membalas kejahatan kepadaku ganti kebaikan dan kebencian ganti kasihku.
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
"Angkatlah seorang fasik atas dia, dan biarlah seorang pendakwa berdiri di sebelah kanannya;
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
apabila dihakimi, biarlah ia keluar sebagai orang bersalah, dan biarlah doanya menjadi dosa.
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
Biarlah umurnya berkurang, biarlah jabatannya diambil orang lain.
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
Biarlah anak-anaknya menjadi yatim, dan isterinya menjadi janda.
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
Biarlah anak-anaknya mengembara tidak keruan dan mengemis, dan dihalau dari reruntuhan rumahnya.
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
Biarlah penagih hutang menyita segala kepunyaannya, dan orang-orang lain menjarah hasil jerih payahnya.
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
Janganlah ada orang yang tetap menunjukkan kasihnya kepadanya, dan janganlah ada orang yang sayang kepada anak-anaknya yang menjadi yatim.
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
Biarlah dilenyapkan keturunannya, dan dihapuskan namanya dalam angkatan yang kemudian.
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
Biarlah kesalahan nenek moyangnya diingat-ingat di hadapan TUHAN, dan janganlah dihapuskan dosa ibunya.
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
Biarlah itu selalu diperhatikan TUHAN, supaya ingatan kepada mereka dilenyapkan dari bumi.
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
Oleh karena ia tidak ingat menunjukkan kasih, tetapi mengejar orang sengsara dan miskin dan orang yang hancur hati sampai mereka mati.
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
Ia cinta kepada kutuk--biarlah itu datang kepadanya; ia tidak suka kepada berkat--biarlah itu menjauh dari padanya.
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
Ia memakai kutuk sebagai bajunya--biarlah itu merembes seperti air ke dalam dirinya, dan seperti minyak ke dalam tulang-tulangnya;
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
biarlah itu baginya seperti pakaian yang dikenakannya, sebagai ikat pinggang yang senantiasa dipakainya.
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
Biarlah semuanya itu dari pihak TUHAN menjadi upah orang yang mendakwa aku, dan upah orang-orang yang berkata-kata jahat terhadap aku."
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
Tetapi Engkau, ya ALLAH, Tuhanku, bertindaklah kepadaku oleh karena nama-Mu, lepaskanlah aku oleh sebab kasih setia-Mu yang baik!
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
Sebab sengsara dan miskin aku, dan hatiku terluka dalam diriku;
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
aku menghilang seperti bayang-bayang pada waktu memanjang, aku dikebutkan seperti belalang.
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
Lututku melentuk oleh sebab berpuasa, dan badanku menjadi kurus, habis lemaknya.
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
Aku telah menjadi cela bagi mereka; melihat aku, mereka menggelengkan kepalanya.
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
Tolonglah aku, ya TUHAN, Allahku, selamatkanlah aku sesuai dengan kasih setia-Mu,
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
supaya mereka tahu, bahwa tangan-Mulah ini, bahwa Engkaulah, ya TUHAN, yang telah melakukannya.
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
Biar mereka mengutuk, Engkau akan memberkati; biarlah lawan-lawanku mendapat malu, tetapi hamba-Mu ini kiranya bersukacita.
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
Biarlah orang-orang yang mendakwa aku berpakaikan noda, dan berselimutkan malunya sebagai jubah.
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
Aku hendak bersyukur sangat kepada TUHAN dengan mulutku, dan aku hendak memuji-muji Dia di tengah-tengah orang banyak.
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
Sebab Ia berdiri di sebelah kanan orang miskin untuk menyelamatkannya dari orang-orang yang menghukumnya.