Psaltaren 109
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
E KE Akua a'u i halelu ai, mai hookuli mai oe;
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
No ka mea, o ka waha o ka mea hewa, A me ka waha wahahee, ua hamama mai laua e ku e ia'u; Ua olelo ku e mai lakou ia'u, me ke elelo wahahee.
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
Hoopuni mai lakou ia'u i na olelo huhu; A hakaka mai lakou ia'u me ka hala ole o'u.
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
No ko'u aloha enemi mai lakou ia'u; E pule aku no nae au.
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
Hookau mai lakou i ka hewa maluna o'u no ka maikai, A me ka inaina no ko'u aloha.
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
E hoonoho oe i ka mea hewa maluna ona; A e hooku mai ia Satana ma kona lima akau.
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
Ia ia e hookolokoloia'i, E puka mai no kona hewa, A e lilo no kana pule i mea e hewa'i.
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
E uuku no kona mau la, E lawe hoi kekahi i kana oihana.
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
E makua ole auanei kana poe keiki, A e lilo auanei kana wahine i wahinekanemake.
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
E kuewa, e kuewa wale aku no kana poe keiki, a e nonoi wale; E imi wale lakou ma ko lakou wahi neoneo.
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
Na ka makee waiwai e kaili wale i kana mau mea a pau, A na na malihini e hao wale i kona waiwai.
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
Aohe mea nana e hoomau i ka lokomaikai ia ia; Aohe hoi mea aloha i kana mau huahaule.
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
E hookiia kana poe mamo; A ia hanauna aku e holoiia ko lakou inoa.
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
E hoomanaoia ka hewa o kona poe kupuna imua o Iehova; Aole hoi e kalaia na hewa o kona makuwahine.
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
E mau loa ana no lakou imua o Iehova; I hookiia ka manao ana ia lakou mai ka honua aku.
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
No ka mea, aole ia i hoomanao e hana i ka lokomaikai, A hoomaau oia i ke kanaka nele, a ilihune hoi, I pepehi oia i ka mea naau ehaeha.
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
Me ia i makemake ai i ka hailiili, pela no e hiki mai ai ia maluna ona; Me ia i makemake ole ai i ka hoomaikai, e mamao loa ia mai ona aku.
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
Kahiko no oia ia ia iho i ka hailiili me he kapa la, E komo no hoi ia iloko o kona opu me he wai la, A e like hoi me ka aila iloko o kona mau iwi.
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
A e like no auanei ia me he kapa la ia ia, A me ke kaei hoi ana e kaei mau ai.
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
O keia no ka uku o ko'u poe enemi mai o Iehova mai, A me ko ka poe hoi e olelo ino mai i ko'u uhane.
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
Aka, e hana mai oe mamuli o'u, e Iehova ka Haku, no kou inoa iho: No ka mea, ua maikai kou lokomaikai, e hoopakele mai ia'u.
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
No ka mea, ua nele, a ua ilihune hoi au, A ua houia ko'u naau iloko ou.
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
Ua hele aku au e like me ke aka i kona auwi ana, Ua kuehuehuia au me he uhini la.
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
Kulanalana ko'u mau kuli no ka hookeai, A hookii no hoi ko'u kino ma ke kelekele.
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
Ua lilo wau i mea hoomaewaewa no lakou; Nana mai lakou ia'u, a kunokunou i ko lakou poo.
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
E kokua mai oe ia'u, e Iehova, ko'u Akua; E hoola mai oe ia'u e like me kou lokomaikai ana.
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
I ike mai hoi lakou, o kou lima keia; O oe hoi e Iehova, ka mea nana i hana ia mea.
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
Na lakou e hailiili mai, aka, e hoomaikai mai oe, A ku mai lakou iluna, e hoohilahilaia lakou; Aka, e hoohauoli mai oe i kau kauwa.
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
E kahikoia ko'u poe enemi i ka hoopalaimaka, A e uhi no lakou ia lakou iho i ka hilahila me he holoku la.
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
E mililani nui aka au ia Iehova, ma ko'u waha; A e halelu aku ia ia mawaena o ka lehulehu.
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
No ka mea, e ku mai auanei oia ma ka lima akau o ka mea hune, E hoopakele i kona uhane mai ka poe hoohewa ia ia.
