< Psaltaren 108 >

1 En sång, en psalm av David.
Dawid dwom. Ao Onyankopɔn, mʼakoma atɔ me yam; mede me kra nyinaa bɛto wʼayɛyie dwom.
2 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
Monyane, sankuo ne bɛnta! Mɛnyane anɔpahema.
3 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
Ao Awurade, mɛkamfo wo wɔ aman no mu; mɛto wo ho dwom wɔ nnipa no mu.
4 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
Wʼadɔeɛ so, ɛkorɔn sene ɔsoro; wo nokorɛdie duru ewiem.
5 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
Ao Onyankopɔn, ɛsɛ sɛ wɔma wo so tra ɔsoro, na ama wʼanimuonyam aba asase nyinaa so.
6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
Fa wo nsa nifa gye yɛn na boa yɛn, na ama wɔn a wodɔ wɔn no anya nkwa.
7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
Onyankopɔn akasa afiri ne kronkronbea sɛ, “Nkonim mu na mɛkyɛ Sekem mu na masusu Sukot Bɔnhwa.
8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
Gilead yɛ me dea; Manase nso saa ara; Efraim yɛ me dadeɛ kyɛ, Yuda yɛ mʼahempoma.
9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
Moab yɛ me dwaresɛn, Edom so na meto me mpaboa guo; Filistia so na mebɔ ose.”
10 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»
Hwan na ɔde me bɛkɔ kuropɔn a wɔabɔ ho ban no mu? Hwan na ɔbɛdi mʼanim akɔ Edom?
11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Ao Onyankopɔn, ɛnyɛ wo na woapo yɛn? Wo ne yɛn nsraadɔm renkɔ ɔsa bio anaa?
12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Boa yɛn tia ɔtamfoɔ no, na ɔdasani mmoa nka hwee.
13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.
Onyankopɔn wɔ yɛn afa yi, yɛbɛdi nkonim, na ɔbɛtiatia yɛn atamfoɔ so. Wɔde ma dwomkyerɛfoɔ no.

< Psaltaren 108 >