< Psaltaren 108 >
1 En sång, en psalm av David.
Ein Psalmlied Davids.
2 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
Mein Herz ist getrost, Elohim. / Ich will singen und spielen, / Ja, das soll meine Seele!
3 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
Wach auf, du Harfe und Zither! / Wecken will ich das Morgenrot.
4 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
Unter Völkern, Adonái, will ich dich preisen, / Dir singen unter den Leuten.
5 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
Denn groß bis über die Himmel hinaus ist deine Gnade, / Bis zu den Wolken reicht deine Treu.
6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
Elohim, erheb dich über die Himmel, / Deine Herrlichkeit über alle Welt!
7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
Damit deine Lieben gerettet werden, / So hilf denn mit deiner Rechten und hör uns!
8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
Elohim hat mir verheißen bei seinem heiligen Namen: / Frohlocken soll ich, austeilen Sichem / Und vermessen das Tal Sukkot.
9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
Mein ist Gilead und mein Manasse, / Efraim schützt mein Haupt als Helm, / Juda ist mein Herrscherstab.
10 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»
Moab ist mein Waschbecken, / Auf Edom werf ich meinen Schuh. / Über Philistäa werd ich (als Sieger) jauchzen."
11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
Wer bringt mich hinein in die feste Stadt? / Wer führt mich hin nach Edom?
12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Du, Elohim, du hast uns verworfen; / Du zogst nicht aus, Elohim, mit unsern Heeren.
13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.
O schaff uns Beistand gegen den Feind! / Denn nichtig ist Menschenhilfe. Mit Elohim verrichten wir Heldentaten. / Er wird unsre Feinde zertreten.