Psaltaren 108

1 En sång, en psalm av David.

Cantique de David. O Dieu, mon cœur se rassure! Par mes chants et mes accords, oui, je veux célébrer ma gloire.

2 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.

Sus! mon luth et ma harpe! Je serai debout avec l'aurore!

3 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.

Je te louerai, Éternel, parmi les peuples, et te chanterai parmi les nations.

4 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.

Car ta grâce est plus grande que les Cieux, et ta fidélité atteint jusques aux nues.

5 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.

Elève-toi, ô Dieu, sur les Cieux, et que sur toute la terre apparaisse ta gloire!

6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.

Pour que les bien-aimés soient sauvés, aide-les de ta droite, et nous exauce!

7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.

Dieu l'a promis par sa sainteté: je veux m'en réjouir! « Je vous partagerai Sichem, et vous distribuerai la vallée de Succoth;

8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.

Galaad est à moi, Manassé est à moi, Ephraïm est le rempart de ma tête, et Juda, mon sceptre royal;

9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,

Moab est le bassin où je me baigne, sur Edom je jette ma chaussure, sur la Philistie je pousse des cris de joie. »

10 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»

Qui me conduira dans la ville forte? qui me mènera jusqu'en Edom?

11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?

N'est-ce pas toi, ô Dieu, toi qui nous rejetas, et ne marchas plus, ô Dieu, avec nos armées?

12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?

Donne-nous ton aide pour sortir de la gêne, puisque le secours de l'homme est une vanité!

13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.

Avec Dieu, nous serons vainqueurs, et c'est lui qui foulera nos ennemis.