< Psaltaren 108 >
1 En sång, en psalm av David.
Mon cœur est disposé, ô Dieu! je chanterai, je psalmodierai; c'est ma gloire.
2 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud, jag vill sjunga och lova; ja, så vill min ära.
Réveillez-vous, mon luth et ma harpe! Je devancerai l'aurore.
3 Vakna upp, psaltare och harpa; jag vill väcka morgonrodnaden.
Je te louerai parmi les peuples, ô Éternel; je te célébrerai parmi les nations.
4 Jag vill tacka dig bland folken, HERREN, och lovsjunga dig bland folkslagen.
Car ta bonté s'élève au-dessus des cieux, et ta fidélité jusqu'aux nues.
5 Ty din nåd är stor ända uppöver himmelen, och din trofasthet allt upp till skyarna.
O Dieu, élève-toi sur les cieux! Que ta gloire soit sur toute la terre,
6 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen, och över hela jorden sträcke sig din ära.
Afin que tes bien-aimés soient délivrés. Sauve-moi par ta droite, et m'exauce!
7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra mig.
Dieu a parlé dans son sanctuaire; je me réjouirai; je partagerai Sichem, je mesurerai la vallée de Succoth.
8 Gud har talat i sin helgedom: »Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal.
Galaad est à moi, à moi Manassé; Éphraïm est le rempart de ma tête, et Juda mon législateur.
9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn,
Moab est le bassin où je me lave; je jette mon soulier sur Édom; je pousse des cris de joie sur le pays des Philistins.
10 Juda min härskarstav; Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; över filistéernas land höjer jag jubelrop.»
Qui me conduira dans la ville forte? Qui me mènera jusqu'en Édom?
11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom?
N'est-ce pas toi, ô Dieu, qui nous avais rejetés, et qui ne sortais plus, ô Dieu, avec nos armées?
12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud?
Donne-nous du secours pour sortir de détresse; car la délivrance qui vient de l'homme n'est que vanité.
13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. Se Ära i Ordförkl.
Nous ferons des actions de valeur en Dieu, et il foulera nos ennemis.