Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Celebrad a Yahvé porque es bueno, porque su misericordia permanece para siempre.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Así digan los rescatados de Yahvé, los que Él redimió de manos del enemigo,
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
y a quienes Él ha congregado de las tierras del Oriente y del Occidente, del Norte y del Mediodía.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Erraban por el desierto, en la soledad, sin hallar camino a una ciudad donde morar.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Sufrían hambre y sed; su alma desfallecía en ellos.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Y clamaron a Yahvé en su angustia, y Él los sacó de sus tribulaciones.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Y los condujo por camino derecho, para que llegasen a una ciudad donde habitar.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Den gracias a Yahvé por su misericordia, y por sus maravillas en favor de los hijos de los hombres.
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Porque sació al alma sedienta, y a la hambrienta colmó de bienes.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Moraban en tinieblas y sombras, cautivos de la miseria y del hierro;
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
porque habían resistido a las palabras de Dios y despreciado el consejo del Altísimo.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Y Él humilló su corazón con trabajos; sucumbían y no había quien los socorriese.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Y clamaron a Yahvé en su angustia, y Él los sacó de sus tribulaciones.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Y los libró de las tinieblas y de las sombras, y rompió sus cadenas.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Den gracias a Yahvé por su misericordia, y por sus maravillas en favor de los hijos de los hombres;
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
porque Él rompió las puertas de bronce, e hizo pedazos los cerrojos de hierro.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Estaban enfermos a causa de su iniquidad, y afligidos a causa de sus delitos;
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
sintieron náuseas de todo alimento, y llegaron a las puertas de la muerte.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Y clamaron a Yahvé en su angustia, y Él los sacó de sus tribulaciones.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Envió su Palabra para sanarlos y arrancarlos de la perdición.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Den gracias a Yahvé por su misericordia, y por sus maravillas en favor de los hijos de los hombres,
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
y ofrezcan sacrificios de alabanza, y publiquen con júbilo sus obras.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Surcaban en naves el mar, traficando sobre las vastas ondas,
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
esos vieron las obras del Señor, y sus maravillas en el piélago.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Con Su palabra suscitó un viento borrascoso, que levantó las olas del mar;
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
subían hasta el cielo y descendían hasta el abismo, su alma desmayaba en medio de sus males.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Titubeaban y se tambaleaban como ebrios, y les fallaba toda su pericia.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Y clamaron a Yahvé en su angustia, y Él los sacó de sus tribulaciones.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Tornó el huracán en suave brisa, y las ondas del mar callaron.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Y se alegraron de que callasen, y los condujo al puerto deseado.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Den gracias a Yahvé por su misericordia, y por sus maravillas en favor de los hijos de los hombres.
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Celébrenlo en la asamblea del pueblo, y en la reunión de los ancianos, cántenle.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Él convirtió los ríos en desierto, y los manantiales en árida tierra,
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
el suelo fructífero en un salobral, por la malicia de sus moradores.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Él mismo ha convertido el desierto en lago y la tierra árida en manantiales,
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
allí coloca a los hambrientos, y fundan una ciudad para habitarla.
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
Siembran los campos y plantan viñas, y obtienen de ellos los frutos.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Bendecidos por Él se multiplican en gran manera, y sus ganados no disminuyen nunca.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Aunque reducidos a pocos y despreciados, por el peso del infortunio y de la aflicción,
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Aquel que derrama desprecio sobre los príncipes, y los hace errar por desiertos sin huellas,
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
ha levantado de la miseria al indigente, y hace las familias numerosas como rebaños.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Lo ven los justos y se alegran, y toda malicia cierra su boca.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
¿Quién es el sabio que considere estas cosas y comprenda las misericordias del Señor?
