Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Oh zahvaljujte se Gospodu, ker je dober, kajti njegovo usmiljenje traja večno.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Tako naj govorijo Gospodovi odkupljenci, ki jih je odkupil iz sovražnikove roke
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
in jih zbral iz dežel, od vzhoda in od zahoda, od severa in od juga.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Tavali so po divjini, po osamljeni poti; nobenega mesta niso našli, da prebivajo v njem.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Lačni in žejni, njihova duša je oslabela v njih.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Potem so v svoji stiski klicali h Gospodu in jih je osvobodil iz njihovih tegob.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Vodil jih je naprej po pravi poti, da lahko gredo v mesto prebivanja.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda zaradi njegove dobrote in zaradi njegovih čudovitih del človeškim otrokom!
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Kajti on nasičuje hrepenečo dušo in lačno dušo napolnjuje z dobroto.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Tem, ki so sedeli v temi in smrtni senci in bili zvezani v stiski in železu,
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
ker so se uprli zoper Božjo besedo in zaničevali namero Najvišjega,
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
je zato njihovo srce ponižal s trudom; padli so dol in nikogar ni bilo, da pomaga.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Potem so v svoji stiski klicali h Gospodu in rešil jih je iz njihovih tegob.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Privedel jih je iz teme in smrtne sence in pretrgal njihove vezi.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda zaradi njegove dobrote in zaradi njegovih čudovitih del človeškim otrokom!
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
Kajti zlomil je velika vrata iz brona in presekal železne zapahe.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Bedaki, zaradi svojega prestopka in zaradi svojih krivičnosti so prizadeti.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
Njihova duša prezira vse vrste hrane in približujejo se velikim vratom smrti.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Potem v svoji stiski kličejo h Gospodu in on jih rešuje iz njihovih tegob.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Poslal je svojo besedo, jih ozdravil in jih osvobodil pred njihovimi uničenji.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda za njegovo dobroto in za njegova čudovita dela človeškim otrokom!
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Naj žrtvujejo klavne daritve zahvaljevanja in z veseljem oznanjajo njegova dela.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Tisti, ki gredo dol k morju na ladjah, da trgujejo po velikih vodah,
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
tisti vidijo Gospodova dela in njegove čudeže v globini.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Kajti on ukazuje in vzdiguje viharni veter, ki dviguje valove.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Le-ti se vzpenjajo k nebu, ponovno gredo dol h globinam. Njihova duša je zmehčana zaradi stiske.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Opotekajo se sem ter tja in omahujejo kakor pijan človek in ne vedo več kaj storiti.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Potem v svoji stiski kličejo h Gospodu in jih izpeljuje iz njihovih tegob.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Vihar spreminja v tišino, tako da so njegovi valovi mirni.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Potem so veseli, ker so mirni; tako jih privede v njihovo želeno pristanišče.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Oh, da bi ljudje hvalili Gospoda za njegovo dobroto in za njegova čudovita dela človeškim otrokom!
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Naj ga povišujejo tudi v skupnosti ljudstva in ga hvalijo v zboru starešin.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Reke spreminja v divjino in vodne izvire v suha tla,
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
rodovitno deželo v jalovost zaradi zlobnosti tistih, ki prebivajo v njej.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Divjino spreminja v stoječo vodo in suha tla v vodne izvire.
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
Tam daje lačnim, da prebivajo, da lahko postavijo mesto za prebivališče,
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
posejejo polja in zasadijo vinograde, ki lahko obrodijo sadove rasti.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Tudi blagoslavlja jih, tako da so silno pomnoženi in ne prenaša, [da] se njihova živina zmanjšuje.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Ponovno, pomanjšani so in ponižani zaradi zatiranja, stiske in bridkosti.
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Zaničevanje izliva na prince in jim povzroča, da se klatijo po divjini, kjer ni poti.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Vendar ubogega postavlja na visoko pred stisko in mu pripravlja družine kakor trop.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Pravični bo to videl in se veselil; vsa krivičnost pa bo ustavila svoja usta.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Kdorkoli je moder in bo obeleževal te stvari, celó oni bodo razumeli Gospodovo ljubečo skrbnost.
