Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Agradecei ao SENHOR, porque ele é bom; porque sua bondade [dura] para sempre.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Digam [isso] os resgatados pelo SENHOR, os quais ele resgatou das mão do adversário.
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
E os que ele ajuntou de todas as terras, do oriente e do ocidente, do norte e do sul.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Os que andaram sem rumo no deserto, por caminhos solitários; os que não acharam cidade para morarem.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Famintos e sedentos, suas almas neles desfaleciam.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Mas eles clamaram ao SENHOR em suas angústias, e ele os livrou de suas aflições.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
E os levou ao caminho correto, para irem a uma cidade de moradia.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Agradeçam ao SENHOR por sua bondade, e suas maravilhas perante os filhos dos homens.
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Porque ele fartou a alma sedenta, e encheu de bem a alma faminta;
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Os que estavam sentados em trevas e sombra de morte, presos com aflição e ferro,
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
Porque se rebelaram contra os mandamentos de Deus, e rejeitaram o conselho do Altíssimo.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Por isso ele abateu seus corações com trabalhos cansativos; eles tropeçaram, e não houve quem os socorresse.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Porém eles clamaram ao SENHOR em suas angústias, e ele os livrou de suas aflições.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Ele os tirou das trevas e da sombra da morte, e quebrou suas correntes de prisão.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Agradeçam ao SENHOR pela sua bondade, e suas maravilhas perante os filhos dos homens.
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
Porque ele quebrou as portas de bronze, e despedaçou os ferrolhos de ferro.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Os tolos foram afligidos por causa de seu caminho de transgressões e por suas perversidades.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
A alma deles perdeu o interesse por todo tipo de comida, e chegaram até às portas da morte.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Porém eles clamaram ao SENHOR em suas angústias, e ele os livrou de suas aflições.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Ele enviou sua palavra, e os sarou; e ele os livrou de suas covas.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Agradeçam ao SENHOR por sua bondade, e suas maravilhas perante os filhos dos homens.
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
E sacrifiquem sacrifícios de gratidão; e anunciai as obras dele com alegria.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Os que descem ao mar em navios, trabalhando em muitas águas,
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
Esses veem as obras do SENHOR, e suas maravilhas nas profundezas.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
[Porque] quando ele fala, ele faz levantar tormentas de vento, que levanta suas ondas.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Elas sobem aos céus, [e] descem aos abismos; a alma deles se derrete de angústia.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Eles cambaleiam e vacilam como bêbados, e toda a sabedoria deles se acaba.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Então eles clamaram ao SENHOR em suas angústias, e ele os tirou de suas aflições.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Ele fez cessar as tormentas, e as ondas se calaram.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Então se alegraram, porque houve calmaria; e ele os levou ao porto que queriam [chegar].
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Agradeçam ao SENHOR por sua bondade, e suas maravilhas perante os filhos dos homens;
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
E exaltem a ele na assembleia do povo, e o glorifiquem na reunião dos anciãos.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Ele torna os rios em deserto, e as saídas de águas em terra seca.
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
A terra frutífera em salgada, pela maldade dos que nela habitam.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Ele torna o deserto em lagoa, e a terra seca em nascentes de águas.
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
E faz aos famintos habitarem ali; e eles edificam uma cidade para morarem;
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
E semeiam campos, e plantam vinhas, que produzem fruto valioso.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
E ele os abençoa, e se multiplicam muito, e o gado dele não diminui.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Mas [quando] eles se diminuem e se abatem, por causa da opressão, mal e aflição;
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Ele derrama desprezo sobre os governantes, e os faz andar sem rumo pelos desertos, sem [terem] caminho.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Mas ao necessitado, ele levanta da opressão a um alto retiro, e faz famílias como a rebanhos.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Os corretos, ao verem, ficam alegres, e todo perverso se calará.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Quem é sábio, que preste atenção a estas coisas, e reflita nas bondades do SENHOR.
