Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Celebrate il Signore perché è buono, perché eterna è la sua misericordia. Alleluia.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Lo dicano i riscattati del Signore, che egli liberò dalla mano del nemico
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
e radunò da tutti i paesi, dall'oriente e dall'occidente, dal settentrione e dal mezzogiorno.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Vagavano nel deserto, nella steppa, non trovavano il cammino per una città dove abitare.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Erano affamati e assetati, veniva meno la loro vita.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Nell'angoscia gridarono al Signore ed egli li liberò dalle loro angustie.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Li condusse sulla via retta, perché camminassero verso una città dove abitare.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Ringrazino il Signore per la sua misericordia, per i suoi prodigi a favore degli uomini;
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
poiché saziò il desiderio dell'assetato, e l'affamato ricolmò di beni.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Abitavano nelle tenebre e nell'ombra di morte, prigionieri della miseria e dei ceppi,
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
perché si erano ribellati alla parola di Dio e avevano disprezzato il disegno dell'Altissimo.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Egli piegò il loro cuore sotto le sventure; cadevano e nessuno li aiutava.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Nell'angoscia gridarono al Signore ed egli li liberò dalle loro angustie.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Li fece uscire dalle tenebre e dall'ombra di morte e spezzò le loro catene.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Ringrazino il Signore per la sua misericordia, per i suoi prodigi a favore degli uomini;
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
perché ha infranto le porte di bronzo e ha spezzato le barre di ferro.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Stolti per la loro iniqua condotta, soffrivano per i loro misfatti;
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
rifiutavano ogni nutrimento e gia toccavano le soglie della morte.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Nell'angoscia gridarono al Signore ed egli li liberò dalle loro angustie.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Mandò la sua parola e li fece guarire, li salvò dalla distruzione.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Ringrazino il Signore per la sua misericordia e per i suoi prodigi a favore degli uomini.
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Offrano a lui sacrifici di lode, narrino con giubilo le sue opere.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
Coloro che solcavano il mare sulle navi e commerciavano sulle grandi acque,
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
videro le opere del Signore, i suoi prodigi nel mare profondo.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Egli parlò e fece levare un vento burrascoso che sollevò i suoi flutti.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Salivano fino al cielo, scendevano negli abissi; la loro anima languiva nell'affanno.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Ondeggiavano e barcollavano come ubriachi, tutta la loro perizia era svanita.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Nell'angoscia gridarono al Signore ed egli li liberò dalle loro angustie.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Ridusse la tempesta alla calma, tacquero i flutti del mare.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Si rallegrarono nel vedere la bonaccia ed egli li condusse al porto sospirato.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Ringrazino il Signore per la sua misericordia e per i suoi prodigi a favore degli uomini.
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Lo esaltino nell'assemblea del popolo, lo lodino nel consesso degli anziani.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Ridusse i fiumi a deserto, a luoghi aridi le fonti d'acqua
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
e la terra fertile a palude per la malizia dei suoi abitanti.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Ma poi cambiò il deserto in lago, e la terra arida in sorgenti d'acqua.
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
Là fece dimorare gli affamati ed essi fondarono una città dove abitare.
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
Seminarono campi e piantarono vigne, e ne raccolsero frutti abbondanti.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Li benedisse e si moltiplicarono, non lasciò diminuire il loro bestiame.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Ma poi, ridotti a pochi, furono abbattuti, perché oppressi dalle sventure e dal dolore.
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Colui che getta il disprezzo sui potenti, li fece vagare in un deserto senza strade.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Ma risollevò il povero dalla miseria e rese le famiglie numerose come greggi.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Vedono i giusti e ne gioiscono e ogni iniquo chiude la sua bocca.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Chi è saggio osservi queste cose e comprenderà la bontà del Signore.
