< Psaltaren 107 >

1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
O bay remèsiman a Bondye, paske Li Bon, paske lanmou dous Li dire jis pou tout tan.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Kite rachte a SENYÈ yo pale: “Se sa!” (Sila) ke Li fin rachte soti nan men advèsè a,
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
e te ranmase soti nan peyi yo, soti nan lès e soti nan lwès, soti nan nò e soti nan sid.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
Yo te mache egare nan dezè yo. Yo pa t jwenn yon vil pou yo ta rete.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Yo te grangou ak swaf. Nanm yo te fennen anndan yo.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
Yo te kriye fò a SENYÈ a nan gran twoub yo, Konsa, Li te delivre yo sòti nan twoub yo.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
Anplis, Li te mennen yo pa yon chemen dwat, pou rive nan yon vil ki deja etabli ak moun ladann.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou lanmou dous Li a, pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
Paske Li te satisfè nanm swaf la, e nanm grangou a, Li te ranpli li ak sa ki bon.
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
Te gen (sila) ki te viv nan tenèb yo ak nan lonbraj lanmò yo, Prizonye yo nan mizè ak chenn yo,
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
akoz yo te fè rebèl kont pawòl Bondye a, e te meprize konsèy a Pi Wo a.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
Akoz sa, Li te imilye kè yo ak travay fòse. Yo te chape tonbe e pa t gen moun ki pou bay yo sekou.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
Epi nan gwo pwoblèm yo, yo te rele fò a SENYÈ a. Li te delivre yo sòti nan gwo twoub yo.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
Li te mennen yo sòti nan tenèb la, nan lonbraj lanmò a, e te kase chire kòd li yo.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou Lanmou dous Li a ak pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
Paske Li te kraze pòtay an bwonz yo, e te koupe ba fè yo.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Yo te vin fou nèt nan rebelyon yo e akoz inikite yo, yo te aflije.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
Nanm yo te rayi tout kalite manje e yo te rive toupre pòtay lanmò yo.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
Konsa yo te kriye fò a SENYÈ a nan gran mizè yo, e Li te sove yo sòti nan gwo pwoblèm yo.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
Li te voye pawòl Li pou te geri yo, pou te delivre yo sòti nan destriksyon yo.
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Kite yo bay remèsiman pou Lanmou dous Li a, ak mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
Anplis, kite yo ofri sakrifis a remèsiman yo e pale sou afè zèv Li yo ak chan lajwa.
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
(Sila) ki desann bò kote lanmè nan bato yo, ki fè komès sou gwo dlo yo,
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
yo te konn wè zèv SENYÈ yo, avèk mèvèy Li yo nan gran fon an.
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
Paske Li te pale e fè leve yon gwo van tanpèt, ki te fè leve gwo vag lanmè yo.
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
Yo te leve jis rive nan syèl yo e te desann jis rive nan fon yo. Nanm yo te fann avèk mizè.
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
Yo te gaye, bite tankou moun sou. Yo te fin about nèt.
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
Yo te kriye a Bondye nan mizè yo, e Li te mennen yo sòti nan twoub yo.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
Li te fè tanpèt la vin kalm, jiskaske vag lanmè yo te vin kalm.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
Konsa, yo te kontan akoz yo te kalme, e Li te gide yo pou rive nan pò ke yo te pito a.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Kite yo bay remèsiman a SENYÈ a pou lanmou dous Li a, pou mèvèy Li yo anvè fis a lòm yo!
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
Kite yo leve L wo, anplis, nan asanble a pèp la, e beni Li nan asanble ansyen yo.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
Li chanje rivyè yo vin tounen dezè, e sous dlo yo an tè deseche.
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
Yon tè fètil vin tounen savann tè sale, akoz mechanste a (sila) ki rete ladann yo.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
Li chanje dezè a vin tounen gwo sous dlo, e tè deseche a an sous k ap koule.
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
Epi la, li fè moun grangou yo vin rete, pou yo vin etabli yon vil ki plen moun,
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
pou yo ka plante chan yo, plante chan rezen yo, e ranmase yon gwo rekòlt.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
Anplis, Li beni yo! Yo miltipliye anpil, e li pa kite bèt chan pa yo bese.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
Lè yo vin febli, koube nèt, akoz opresyon avèk mizè ak tristès,
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
Li vide wont sou prens yo e fè yo vin mache egare nan yon savann ki san chemen.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
Men Li fè malere a chita wo ansekirite, byen lwen tout afliksyon, e fè fanmi li yo byen pwoteje kon yon twoupo.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
Moun dwat yo wè l e yo kontan. Men tout mechan yo fèmen bouch yo.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Se kilès ki saj? Kite li bay atansyon a bagay sa yo e konsidere lanmou dous SENYÈ a.

< Psaltaren 107 >