Psaltaren 107
1 Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Give thanks to Yahweh for [he is] good for [is] for ever covenant loyalty his.
2 Så säge HERRENS förlossade, de som han har förlossat ur nöden,
Let them say [the] redeemed of Yahweh whom he has redeemed them from [the] hand of [the] opponent.
3 de som han har församlat ifrån länderna, från öster och från väster, från norr och från havssidan.
And from [the] lands he has gathered them from east and from west from north and from [the] sea.
4 De irrade omkring i öknen på öde stigar, de funno ingen stad där de kunde bo;
They wandered about in the wilderness in a desolate place of a way a city of dwelling not they found.
5 de hungrade och törstade, deras själ försmäktade i dem.
Hungry also thirsty life their in them it was fainting away.
6 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han räddade dem ur deras trångmål.
And they cried out to Yahweh when it was distress to them from troubles their he delivered them.
7 Och han ledde dem på en rätt väg, så att de kommo till en stad där de kunde bo.
And he led them by a way straight to go to a city of dwelling.
8 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of humankind.
9 att han mättade den försmäktande själen och uppfyllde den hungrande själen med sitt goda.
For he satisfies a throat longing and a throat hungry he fills good thing[s].
10 De sutto i mörker och dödsskugga, fångna i elände och järnbojor,
[those who] sat of Darkness and deep darkness prisoners of affliction and iron.
11 därför att de hade varit gensträviga mot Guds ord och hade föraktat den Högstes råd.
For they had rebelled against [the] words of God and [the] counsel of [the] Most High they had spurned.
12 Han kuvade deras hjärtan med olycka; de kommo på fall och hade ingen hjälpare.
And he humbled with trouble heart their they stumbled and there not [was] a helper.
13 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål;
And they cried out to Yahweh when it was distress to them from troubles their he saved them.
14 han förde dem ut ur mörkret och dödsskuggan, och deras bojor slet han sönder.
He brought out them from darkness and deep darkness and fetters their he tore apart.
15 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn,
Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of humankind.
16 att han krossade kopparportarna och bröt sönder järnbommarna.
For he breaks down gates of bronze and bars of iron he cuts down.
17 De voro oförnuftiga, ty de vandrade i överträdelse, och blevo nu plågade för sina missgärningars skull;
Fools from [the] way of transgression their and from iniquities their they were afflicted.
18 deras själ vämjdes vid all mat, och de voro nära dödens portar.
All food it loathed throat their and they reached to [the] gates of death.
19 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han frälste dem ur deras trångmål.
And they cried out to Yahweh when it was distress to them from troubles their he saved them.
20 Han sände sitt ord och botade dem och räddade dem från graven.
He sent word his and he healed them and he may deliver [them] (from pits their. *LAH(b)*)
21 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of (humankind. *LAH(b)*)
22 de må offra lovets offer och förtälja hans verk med jubel.
And let them sacrifice sacrifices of thanksgiving and let them recount works his (with a shout of joy. *L(abh)*)
23 De foro på havet med skepp och drevo sin handel på stora vatten;
[those who] went down the Sea in ships [those who] did business on [the] waters (many. *L(abh)*)
24 där fingo de se HERRENS gärningar och hans under på havsdjupet.
They they saw [the] works of Yahweh and wonders his (in [the] deep. *L(abh)*)
25 Med sitt ord uppväckte han stormvinden, så att den hävde upp dess böljor.
And he spoke and he appointed a wind of a storm and it lifted up (waves its. *L(abh)*)
26 De foro upp mot himmelen, ned i djupen; deras själ upplöstes av ångest.
They went up [the] heavens they went down [the] deeps soul their in distress (it melted. *LB(ah)*)
27 De raglade och stapplade såsom druckna, och all deras vishet blev till intet.
They staggered and they may trembled like drunkard and all skill their (it was confused. *LB(ah)*)
28 Men de ropade till HERREN i sin nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.
And they cried out to Yahweh when it was distress to them and from troubles their he brought out them.
29 Han förbytte stormen i lugn, så att böljorna omkring dem tystnade.
He raised [the] storm into a calm and they were still waves their.
30 Och de blevo glada att det vart stilla, och han förde dem till den hamn dit de ville.
And they rejoiced for they were quiet and he guided them to [the] harbor of desire their.
31 De må tacka HERREN för hans nåd och för hans under med människors barn;
Let them give thanks to Yahweh covenant loyalty his and wonders his to [the] children of humankind.
32 de må upphöja honom i folkets församling och lova honom där de äldste sitta.
And let them exalt him in [the] assembly of [the] people and in [the] seat of [the] elders let them praise him.
33 Han gjorde strömmar till öken, källsprång till torr mark,
He made rivers into a wilderness and springs of water into thirsty ground.
34 bördigt land till salthed, för dess inbyggares ondskas skull.
A land of fruit into saltiness from [the] evil of [those who] dwell in it.
35 Han gjorde öknen till en vattenrik sjö och torrt land till källsprång.
He made a wilderness into a pool of water and a land dry into springs of water.
36 Och han lät de hungrande bo där, och de byggde en stad där de kunde bo.
And he caused to dwell there hungry [people] and they established a city of dwelling.
37 De besådde åkrar och planterade vingårdar, som gåvo dem sin frukt i avkastning.
And they sowed fields and they planted vineyards and they produced fruit of produce.
38 Han välsignade dem, och de förökades storligen, och deras boskapshjordar lät han icke förminskas.
And he blessed them and they multiplied exceedingly and cattle their not he made few.
39 Väl blevo de sedan ringa och nedböjda, i det olycka och bedrövelse tryckte dem,
And they became few and they were bowed down from [the] pressure of calamity (and sorrow. *L(abh)*)
40 men han som utgjuter förakt över furstar och låter dem irra omkring i väglösa ödemarker,
[he was] pouring out Contempt on noble [people] and he made wander them in a wasteland not a way.
41 han upphöjde då den fattige ur eländet och lät släkterna växa till såsom fårhjordar.
And he set on high [the] needy from affliction and he made like flock families.
42 De redliga se det och glädja sig, och all orättfärdighet måste tillsluta sin mun.
They see upright [people] so they may rejoice and all unrighteousness it shuts mouth its.
43 Den som är vis, han akte härpå och besinne HERRENS nådegärningar.
Who? [is] wise and let him observe these [things] and let them consider carefully [the] covenant loyalti of Yahweh.
