Psaltaren 106
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Luzitisa Yave, luvutudila Yave matondo bila widi wumboti, luzolo luandi lunzingila mu zithangu zioso.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
Nani wulenda yamikisa mavanga ma lulendo ma Yave? Voti samuna nzitusu andi woso e?
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Lusakumunu kuidi bobo basimbididi busonga; bobo beti vanga mambu ma lulama mu zithangu zioso.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
Wuthebukila moyo, a Yave, mu thangu wumvangila batu baku mamboti wiza wutsadisa mu thangu wela kubavukisa,
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
muingi ndibaka bu muena khini mu mamboti ma batu baku bobo wusobula; muingi ndibaka bukabudila khini ayi batu baku; ayi muingi ndifubakana va kimosi ayi kiuka kiaku mu kuvananga nzitusu.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
Tuvola masumu banga buvodila madise meto; beto tuvanga mambimbi ayi mavanga mambimbi.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Thangu madise meto baba ku Ezipite, basia ba ko kadi mayindu mu bikumu biaku; basia tebukila ko moyo woka ku mamboti maku vayi baba bankua matingu va ndambu mbu, va ndambu mbu wu mbuaki.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
Vayi wuba vukisa mu diambu di nkembo wu dizina diandi mu monisa lulendo luandi.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
Wutemina mbu wu mbuaki, buna wawu wuyuma; wuba diatisa mu dibulu dinneni banga mu dikanga.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
Wuba vukisa mu koko ku mutu wowo wu balenda; wuba kula mu koko ku bambeni.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
Minlangu midiamisa bambeni ziawu; kadi wumosi kasia siala wumoyo ko.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
Buna bawilukila zitsila ziandi ayi bayimbila minzitusu miandi.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
Vayi mu nsualu bavika zimbakana momo kavanga, ayi basia tadidila zindongi ziandi ko.
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
Mu dikanga, bakiyekula mu zinzinunu ziawu; va buangu kikambulu batu, batota Nzambi.
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
Buna wuba vana biobi balomba; ayi wubafidisila ziphasi.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
Bavangila Moyize kiphala ayi Aloni ku ka, mutu wowo Yave kabieka nlongo.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
Ntoto wuzibuka ayi wumina Datani; ayi wufuka dikabu di batu ba Abilami
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
Mbazu yilema va khatitsika batu baba kubakuka, nlaki wu mbazu wuzinisa batu bambimbi.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
Ku Holebi, bavanga muana ngombi; ayi babuongimina tumba kivangulu mu suitisa sengo.
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
Baviakisa nkembo awu mu mfikula yi ngombi yeti dia biti
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
Bazimbakana Nzambi, mutu wubavukisa, mutu wuvanga mambu manneni mu Ezipite,
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
bikumu mu tsi Hami ayi mambu ma tsisi va ndambu mbu wu mbuaki.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
Buna wutuba ti wukana ku babunga; enati kambu Moyize, mutu andi wukasobula, wutelama mu diambu di kuba sambildila va ntualꞌandi mu diambu di kakidila miangu miandi mi ngolo muingi kabika ku babunga.
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
Buna balenza tsi yi makhini, basia wilukila ko tsilꞌandi.
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
Baniunguta mu zinzo ziawu zi ngoto; ayi basia tumukina ko Yave.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
Buna wuvumuna koko kuandi mu leva ndefi mu diambu diawu ti wela kuba buisa mu dikanga;
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
ti wela buisa nkunꞌawu va khatitsika makanda; ayi wela kuba sasikisa mu yenda ntoto.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
Bakiyekula bawu veka kuidi Bali-Pewoli ayi badia makaba matambuku kuidi zinzambi zikambulu moyo.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
Basoka Yave muingi kafuema mu diambu di mavanga mawu mambimbi, ayi nsongo wutotuka va khatitsikꞌawu.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
Buna Pineyasi wutelama ayi wuvuata nsamu; buna nsongo wutumbu manisa.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
Buna bantangila diawu banga busonga mu zitsungi zinkuiza zikambulu tsukulu.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
Ku minlangu mi Meliba, bafuemisa Yave; buna ziphasi zibuila Moyize mu diambu diawu.
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
Bila batinguna Pheve yi Nzambi ayi mambu makambulu fuana matotukila mu bididi bi Moyize.
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
Basi bunga ko batu boso bubela lutumunu lu Yave.
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
Vayi bafubakana ayi makanda mankaka ayi balonguka kikhulu ki makanda beni.
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
Babuongimina bitumba biawu, biawu bikituka ntambu kuidi bawu.
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
Batambika bana bawu bababakala ayi babaketo kuidi ziphevi zimbimbi.
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
Batengula menga ma batu bakambulu zaba diambu; menga ma bana bawu bababakala ayi babaketo mawu batambika kuidi bitumba bi Kana. Buna ntoto wusumuka mu diambu di menga mawu.
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
Bakisumuna bawu veka mu momo bavanga, mu mavanga mawu, ba ta kitsuza bawu veka.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
Muaki Yave wufuemina batu bandi ayi wukakumukina kiuka kiandi.
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
Wuba yekula kuidi makanda ayi bobo baba lenda babayadila.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
Bambeni bawu ziba yamisa ayi batulu ku tsi lulendo luawu.
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
Zikhumbu ziwombo kaba kudila vayi baba kaka bankua matingu ayi bakibivisa mu masumu mawu.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
Vayi wubela ziphasi ziawu mayindu thangu kawa yamikina kuawu.
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
Mu bila kiawu, wutebukila nguizani andi moyo; ayi mu luzolo luandi lunneni wubalula lukanu.
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
Niandi wuvanga ti bamueno kiadi kuidi bobo baba nata mu kivika.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
Wutuvukisa, a Yave, Nzambi eto; ayi wutukutikisa tona ku makanda muingi tubaka buvutudila dizina diaku dinlongo matondo ayi nkembo mu nzitusu aku.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»
Yave kazitusu, Nzambi yi Iseli! Mu zithangu zioso ayi mu mvu ka mvu. Bika batu boso batuba: “Amen.” Luzitisa Yave.
