Psaltaren 106

1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

Rumbidzai Jehovha. Vongai Jehovha, nokuti akanaka; nokuti rudo rwake runogara nokusingaperi.

2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

Ndianiko angaparidza mabasa aJehovha esimba, kana kureva kurumbidzwa kwake kwose?

3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

Vakaropafadzwa vanochengeta kururamisira, vanogara vachiita zvakarurama.

4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

Ndirangarirei, imi Jehovha, pamunoratidza nyasha kuvanhu venyu, pamunovaponesa, mundibatsirewo,

5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

kuti ndifadzwe nokubudirira kwavasanangurwa venyu, kuti ndigovane pamufaro wavanhu venyu, uye ndibatane nenhaka yenyu pakurumbidza.

6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

Takatadza, sezvakaita madzibaba edu; takaita zvakaipa uye takaita mabasa akaipa.

7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

Madzibaba edu paakanga ari muIjipiti, havana kumbofunga nezvezvishamiso zvenyu; havana kurangarira tsitsi dzenyu zhinji, asi vakakumukirai pagungwa, iro Gungwa Dzvuku.

8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

Kunyange zvakadaro akavaponesa nokuda kwezita rake, kuti simba rake guru rizivikanwe.

9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

Akarayira Gungwa Dzvuku iro rikapwa; uye akavafambisa napakadzika sevanopfuura nomugwenga.

10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

Akavaponesa kubva muruoko rwomuvengi; akavadzikinura kubva muruoko rwomuvengi.

11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

Mvura zhinji yakafukidza vadzivisi vavo; hakuna mumwe wavo akapona.

12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

Ipapo vakatenda vimbiso dzake vakaimba vachimurumbidza.

13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

Asi vakakurumidza kukanganwa zvaakanga aita, uye vakasamirira kurayira kwake.

14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

Havana kuzvidzora pakukara kwavo mugwenga; vakaedza Mwari murenje.

15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

Saka akavapa zvavakakumbira, asi akatuma chirwere chinopedza muviri pamusoro pavo.

16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

Vakaitira Mozisi godo mumusasa, naAroni, akanga akatsaurirwa kuna Jehovha.

17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

Nyika yakazaruka ikamedza Dhatani; ikaviga boka raAbhiramu.

18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

Moto wakapfuta pakati pavateveri vavo; murazvo ukaparadza vakaipa.

19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

Vakaumba mhuru paHorebhi, vakanamata chifananidzo chakaumbwa.

20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

Vakatsinhanisa kubwinya kwavo nomufananidzo wehando, inodya uswa.

21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

Vakakanganwa Mwari akavaponesa, uyo akanga aita zvinhu zvikuru muIjipiti,

22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

mabasa anoshamisa munyika yaHamu namabasa anotyisa paGungwa Dzvuku.

23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

Saka akati, achavaparadza, dai Mozisi, musanangurwa wake, asina kumira pamberi pake kuti adzore hasha dzake pakuvaparadza.

24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

Ipapo vakazvidza nyika inofadza; havana kutenda zvaakavimbisa.

25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

Vakanyunyuta vari mumatende avo vakasateerera Jehovha.

26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

Saka akapika akasimudza ruoko rwake kuti achavaparadza murenje,

27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

achaparadza zvizvarwa zvavo pakati pendudzi, agovaparadzira munyika dzose.

28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

Vakazvibatanidza pamwe chete naBhaari wePeori, uye vakadya zvibayiro zvakabayirwa vamwari vakafa.

29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

Vakatsamwisa Jehovha namabasa avo akaipa, uye denda rikavapo pakati pavo.

30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

Asi Finehasi akasimuka, akaita zvakarurama, denda rikaguma.

31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

Izvozvo zvakanzi kwaari kururama kusvikira kuzvizvarwa nezvizvarwa nokusingaperi.

32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

Vakatsamwisa Jehovha pamvura zhinji yeMeribha, uye Mozisi akaoneswa nhamo nokuda kwavo;

33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

nokuti vakamukira Mweya waMwari, Mozisi akataura nehasha nomuromo wake.

34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

Havana kuparadza marudzi sokurayirwa kwavakaitwa naJehovha,

35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

asi vakavhengana nendudzi, vakatora tsika dzavo.

36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

Vakanamata zvifananidzo zvavo, izvo zvakazova musungo kwavari.

37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

Vakabayira vanakomana vavo navanasikana vavo kumadhimoni.

38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

Vakateura ropa risina mhosva, iro ropa ravanakomana vavo neravanasikana vavo, vavakabayira kuzvifananidzo zveKenani, nyika ikasvibiswa neropa ravo.

39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

Vakazvisvibisa nezvavakaita; vakazviitisa ufeve namabasa avo.

40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

Naizvozvo Jehovha akatsamwira vanhu vake, akasema nhaka yake.

41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

Akavaisa mumaoko endudzi, uye vakatongwa navavengi vavo.

42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

Vavengi vavo vakavadzvinyirira, uye vakavaisa pasi pesimba ravo.

43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

Akavarwira kakawanda, asi ivo vakanga vakarerekera pakumumukira vakaparadzwa muchivi chavo.

44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

Asi akatarisa kutambudzika kwavo paakanzwa kuchema kwavo;

45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

akarangarira sungano yake nokuda kwavo, uye akazvidemba nokuda kworudo rwake rukuru.

46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

Akaita kuti vanzwirwe tsitsi navose vakavatapa.

47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.

Tiponesei, imi Jehovha Mwari wedu, uye mutiunganidze kubva kundudzi, kuti tigovonga zita renyu dzvene. Tigofara mukurumbidzwa kwenyu.

48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»

Jehovha ngaarumbidzwe, iye Mwari waIsraeri, kubva pakusingaperi kusvikira pakusingaperi. Vanhu vose ngavati, “Ameni!” Rumbidzai Jehovha.