Psaltaren 106

1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.

Celebrate il Signore, perché è buono, perché eterna è la sua misericordia. Alleluia.

2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?

Chi può narrare i prodigi del Signore, far risuonare tutta la sua lode?

3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.

Beati coloro che agiscono con giustizia e praticano il diritto in ogni tempo.

4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,

Ricordati di noi, Signore, per amore del tuo popolo, visitaci con la tua salvezza,

5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.

perché vediamo la felicità dei tuoi eletti, godiamo della gioia del tuo popolo, ci gloriamo con la tua eredità.

6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.

Abbiamo peccato come i nostri padri, abbiamo fatto il male, siamo stati empi.

7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.

I nostri padri in Egitto non compresero i tuoi prodigi, non ricordarono tanti tuoi benefici e si ribellarono presso il mare, presso il mar Rosso.

8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.

Ma Dio li salvò per il suo nome, per manifestare la sua potenza.

9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.

Minacciò il mar Rosso e fu disseccato, li condusse tra i flutti come per un deserto;

10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.

li salvò dalla mano di chi li odiava, li riscattò dalla mano del nemico.

11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.

L'acqua sommerse i loro avversari; nessuno di essi sopravvisse.

12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.

Allora credettero alle sue parole e cantarono la sua lode.

13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.

Ma presto dimenticarono le sue opere, non ebbero fiducia nel suo disegno,

14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.

arsero di brame nel deserto, e tentarono Dio nella steppa.

15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.

Concesse loro quanto domandavano e saziò la loro ingordigia.

16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.

Divennero gelosi di Mosè negli accampamenti, e di Aronne, il consacrato del Signore.

17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.

Allora si aprì la terra e inghiottì Datan, e seppellì l'assemblea di Abiron.

18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.

Divampò il fuoco nella loro fazione e la fiamma divorò i ribelli.

19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;

Si fabbricarono un vitello sull'Oreb, si prostrarono a un'immagine di metallo fuso;

20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.

scambiarono la loro gloria con la figura di un toro che mangia fieno.

21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,

Dimenticarono Dio che li aveva salvati, che aveva operato in Egitto cose grandi,

22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.

prodigi nel paese di Cam, cose terribili presso il mar Rosso.

23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.

E aveva gia deciso di sterminarli, se Mosè suo eletto non fosse stato sulla breccia di fronte a lui, per stornare la sua collera dallo sterminio.

24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.

Rifiutarono un paese di delizie, non credettero alla sua parola.

25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.

Mormorarono nelle loro tende, non ascoltarono la voce del Signore.

26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,

Egli alzò la mano su di loro giurando di abbatterli nel deserto,

27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.

di disperdere i loro discendenti tra le genti e disseminarli per il paese.

28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.

Si asservirono a Baal-Peor e mangiarono i sacrifici dei morti,

29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.

provocarono Dio con tali azioni e tra essi scoppiò una pestilenza.

30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;

Ma Finees si alzò e si fece giudice, allora cessò la peste

31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.

e gli fu computato a giustizia presso ogni generazione, sempre.

32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.

Lo irritarono anche alle acque di Meriba e Mosè fu punito per causa loro,

33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.

perché avevano inasprito l'animo suo ed egli disse parole insipienti.

34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,

Non sterminarono i popoli come aveva ordinato il Signore,

35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.

ma si mescolarono con le nazioni e impararono le opere loro.

36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.

Servirono i loro idoli e questi furono per loro un tranello.

37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.

Immolarono i loro figli e le loro figlie agli dei falsi.

38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.

Versarono sangue innocente, il sangue dei figli e delle figlie sacrificati agli idoli di Canaan; la terra fu profanata dal sangue,

39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.

si contaminarono con le opere loro, si macchiarono con i loro misfatti.

40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.

L'ira del Signore si accese contro il suo popolo, ebbe in orrore il suo possesso;

41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.

e li diede in balìa dei popoli, li dominarono i loro avversari,

42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.

li oppressero i loro nemici e dovettero piegarsi sotto la loro mano.

43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.

Molte volte li aveva liberati; ma essi si ostinarono nei loro disegni e per le loro iniquità furono abbattuti.

44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.

Pure, egli guardò alla loro angoscia quando udì il loro grido.

45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.

Si ricordò della sua alleanza con loro, si mosse a pietà per il suo grande amore.

46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.

Fece loro trovare grazia presso quanti li avevano deportati.

47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.

Salvaci, Signore Dio nostro, e raccoglici di mezzo ai popoli, perché proclamiamo il tuo santo nome e ci gloriamo della tua lode.

48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»

Benedetto il Signore, Dio d'Israele da sempre, per sempre. Tutto il popolo dica: Amen.