< Psaltaren 106 >
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
E HALELU aku ia Iehova. E mililani aku ia Iehova, no ka mea ua maikai ia; Ua mau loa hoi kona lokomaikai.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
Owai la ka mea e hai mai i na mea nui a Iehova? A e hoike mai hoi i kona hanohano a pau?
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Pomaikai ka poe malama i ka hoopono, A hana i ka pololei i na manawa a pau.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
E hoomanao mai oe ia'u, e Iehova, Me au e aloha'i i kou poe kanaka; E haawi mai no hoi ia'u i kou hoola ana.
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
I ike aku au i ka maikai o kou poe i waeia, I lealea hoi au ma ka lealea ana o kou lahuikanaka, I kaena hoi au ma kou poe hooilina.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
Ua hewa pu no makou me ko makou poe kupuna, Ua lawehala hoi, a ua hana kolohe.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
O ko makou poe kupuna ma Aigupita, Aole lakou i hoomaopopo i kau mau hana mana; Aole hoi lakou i hoomanao i ka nui o kou lokomaikai; A hoonaukiuki aku la ma ke kai, ma ke Kaiula hoi.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
Aka, no kona inoa, hoola mai oia ia lakou, I hoike mai ai oia i kona mana.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
Papa mai la oia i ke Kaiula, a maloo iho la ia; Alakai ae la oia ia lakou ma ka hohonu me he nahelehele la.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
Hoola mai la oia ia lakou mai ka lima mai o ka poe inaina, A hoola panai hoi ia lakou mai ka lima mai o ka enemi.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
Popoi mai la na wai i ko lakou poe enemi; Aole i hookoeia kekahi o lakou.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
Alaila, hooiaio lakou i kana mau olelo, A oli iho la i mau halelu nona.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
Poina koke ia lakou kana mau hana, Aole lakou i kakali i kana ao ana.
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
Kuko nui no lakou ma ka waonahele, A hoao lakou i ke Akua, ma ka waoakua.
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
Haawi mai la oia ia lakou i ka mea a lakou i noi aku ai; A haawi mai nae i ka hookii iloko o ko lakou uhane.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
Huahua lakou ia Mose ma kahi hoomoana'i, A me Aarona hoi ka haipule a Iehova.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
Wahi ae la ka honua, a moni iho la ia Datana, A poi mai la hoi maluna o ke anaina o Abirama,
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
Hoaaia ke ahi ma ko lakou anaina, A pau iho la ka poe hewa i ka lapalapa ahi.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
Hana no lakou i keiki bipi ma Horeba, A kulou hoomana lakou ia kii hooheheeia.
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
Hoololi lakou i ko lakou nani I ke ano o ka bipi e ai ana i ka mauu.
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
Poina ia lakou ke Akua, ko lakou Hoola, Ka mea i hana i na mea nui ma Aigupita;
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
Na mea kupanaha hoi ma ka aina o Hama, Na mea weliweli hoi ma ke Kaiula.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
Alaila, olelo no oia e luku ia lakou, Ina i ku ole o Mose, kona mea i waeia ma ka hakahaka imua ona. E pale aku i kona huhu i ole ia e luku mai.
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
A hoowahawaha no hoi lakou i ka aina aloha, Aole hoi i hooiaio i kana olelo.
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
Ohumu iho lakou ma ko lakou mau halelewa. Aole hoi i hoolohe i ka leo o Iehova.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
Alaila, hoana ae la oia i kona lima, E hoohina ia lakou ma ka waonahele;
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
E hoohina hoi i ka lakou poe mamo mawaena o ko na aina e, A e hooauhee ia lakou maluna o ka honua.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
Hoopili ae la lakou ia Baalapeora, A ai no hoi lakou i na mohai o ka poe i make.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
Hoonaukiuki aku lakou ma ka lakou hana ana; A puka mai la ka mai make iwaena o lakou.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
Alaila ku ae la o Pinehasa iluna, a hoopai iho la, A hookiia ua mai make la.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
Manaoia'e la ia, he pono nona, I kela hanauna, i keia hanauna, a mau loa aku.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
Hoonaukiuki aku lakou ia ia ma na wai o Meriba, A hewa o Mose, no lakou la.
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
No ka mea, hookuee lakou i ka manao ana, A olelo pono ole mai la oia ma kona mau lehelehe.
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
Aole lakou i luku ae i na lahuikanaka, A Iehova i kauoha mai ai ia lakou.
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
Ua huiia no lakou me ko na aina e, A ao mai la lakou i ka lakou mau hana.
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
Malama aku no hoi i ko lakou poe akua kii, A lilo ia i pahele na lakou.
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
Alaila, mohai aku la lakou i ka lakou poe keikikane, A me ka lakou poe kaikamahine no na daimonio.
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
Hookahe ae la lakou i ke koko hala ole, I ke koko hoi o ka lakou poe keikikane, a me ka lakou poe kaikamahine, Na mea a lakou i mohai aku ai i na'kua kii o Kanaana; A hoohaumiaia ka aina i ke koko.
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
A haumia no hoi lakou i ka lakou mau hana, A moe kolohe lakou me na mea a lakou i hana'i.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
Nolaila, hoaaia ka inaina o Iehova i kona poe kanaka, A hoopailua mai la oia i kona hooilina iho.
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
A haawi ae la ia ia lakou i ka lima o ko na aina e; A noho alii maluna o lakou ka poe inaina mai ia lakou.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
Hookaumaha mai no hoi ko lakou poe enemi ia lakou, A hoohaahaaia mai no hoi malalo iho o ko lakou lima.
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
Hoopakele pinepine mai la oia ia lakou; Aka, hoonaukiuki aku lakou ia ia, ma ko lakou manao, A hokii iho la lakou no ko lakou hewa.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
Alaila, ike mai la oia i ko lakou pilikia, Ia ia i lohe ai i ko lakou olo pihe ana.
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
A hoomanao mai la oia i kona berita me lakou, A minamina iho la oia, e like me ka nui o kona lokomaikai ana.
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
Alaila, haawi mai la oia ia lakou I ke alohaia imua o ka poe a pau i lawe pio ia lakou.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
E hoola mai oe ia makou, e Iehova, e ko makou Akua, E hoiliili mai ia makou, maiwaena mai o ko na aina e, I mililani aku makou i ka inoa hoano, A e hiilani aku hoi ma kou halelu.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»
E hoomaikaiia o Iehova, ke Akua o ka Iseraela, Mai kahiko loa mai, a mau loa aku no: E i mai no hoi na kanaka a pau, Amene. E halelu aku ia Iehova.