Psaltaren 106
1 Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
Praise ye the Lord. Praise ye the Lord because he is good, for his mercie endureth for euer.
2 Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
Who can expresse the noble actes of the Lord, or shewe forth all his prayse?
3 Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
Blessed are they that keepe iudgement, and doe righteousnesse at all times.
4 Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
Remember me, O Lord, with the fauour of thy people: visite me with thy saluation,
5 så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
That I may see the felicitie of thy chosen, and reioyce in the ioy of thy people, and glorie with thine inheritance.
6 Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
We haue sinned with our fathers: we haue committed iniquitie, and done wickedly.
7 Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
Our fathers vnderstoode not thy wonders in Egypt, neither remembred they the multitude of thy mercies, but rebelled at the Sea, euen at the red sea.
8 Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
Neuerthelesse he saued them for his Names sake, that he might make his power to be knowen.
9 Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
And he rebuked the red Sea, and it was dryed vp, and he led them in the deepe, as in the wildernesse.
10 Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
And he saued them from ye aduersaries hand, and deliuered them from ye hand of the enemie.
11 Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
And the waters couered their oppressours: not one of them was left.
12 Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
Then beleeued they his wordes, and sang prayse vnto him.
13 Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
But incontinently they forgate his workes: they wayted not for his counsell,
14 De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
But lusted with concupiscence in the wildernes, and tempted God in the desert.
15 Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
Then he gaue them their desire: but he sent leannesse into their soule.
16 Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
They enuied Moses also in the tentes, and Aaron the holy one of the Lord.
17 Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
Therefore the earth opened and swallowed vp Dathan, and couered the companie of Abiram.
18 Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
And the fire was kindled in their assembly: the flame burnt vp the wicked.
19 De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
They made a calfe in Horeb, and worshipped the molten image.
20 sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
Thus they turned their glory into the similitude of a bullocke, that eateth grasse.
21 De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
They forgate God their Sauiour, which had done great things in Egypt,
22 så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
Wonderous woorkes in the lande of Ham, and fearefull things by the red Sea.
23 Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
Therefore he minded to destroy them, had not Moses his chosen stand in the breach before him to turne away his wrath, least he shoulde destroy them.
24 De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
Also they contemned that pleasant land, and beleeued not his worde,
25 De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
But murmured in their tentes, and hearkened not vnto the voice of the Lord.
26 Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
Therefore hee lifted vp his hande against them, to destroy them in the wildernesse,
27 att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
And to destroy their seede among the nations, and to scatter them throughout the countries.
28 Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
They ioyned themselues also vnto Baalpeor, and did eate the offrings of the dead.
29 De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
Thus they prouoked him vnto anger with their owne inuentions, and the plague brake in vpon them.
30 Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
But Phinehas stoode vp, and executed iudgement, and the plague was staied.
31 det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
And it was imputed vnto him for righteousnes from generation to generation for euer.
32 De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
They angred him also at the waters of Meribah, so that Moses was punished for their sakes,
33 Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
Because they vexed his spirite, so that hee spake vnaduisedly with his lippes.
34 De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
Neither destroied they the people, as the Lord had commanded them,
35 utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
But were mingled among the heathen, and learned their workes,
36 De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
And serued their idoles, which were their ruine.
37 Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
Yea, they offered their sonnes, and their daughters vnto deuils,
38 Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
And shed innocent blood, euen the blood of their sonnes, and of their daughters, whome they offred vnto the idoles of Canaan, and the lande was defiled with blood.
39 Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
Thus were they steined with their owne woorkes, and went a whoring with their owne inuentions.
40 Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
Therefore was the wrath of the Lord kindled against his people, and he abhorred his owne inheritance.
41 Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
And hee gaue them into the hande of the heathen: and they that hated them, were lordes ouer them.
42 Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
Their enemies also oppressed them, and they were humbled vnder their hand.
43 Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
Many a time did hee deliuer them, but they prouoked him by their counsels: therefore they were brought downe by their iniquitie.
44 Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
Yet hee sawe when they were in affliction, and he heard their crie.
45 Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
And he remembred his couenant towarde them and repented according to the multitude of his mercies,
46 Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
And gaue them fauour in the sight of all them that lead them captiues.
47 Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov.
Saue vs, O Lord our God, and gather vs from among the heathen, that we may praise thine holy Name, and glorie in thy praise.
48 Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!»
Blessed be the Lord God of Israel for euer and euer, and let all the people say, So be it. Praise yee the Lord.
